Namnet över alla namn                                

     ”Därför har ock Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn, som är över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skola böja sig, deras som äro i himmelen och deras som äro på jorden och deras som äro under jorden, och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre.” Fil. 2:9-11.
 
Kan du se hur oerhört, ofattbart och outgrundligt stort detta Guds Ord är?  Inga knän och inga tungor är undantagna, allt vad anda har skall böja sina knän och  bekänna att Jesus Kristus är Herre.
Den stora frågan är; … hur skall detta ske? Det är ju ingen liten sak som Guds Ord här talar om för oss, … allt och alla, utan undantag.
En mycket vanlig lära inom kristenheten är att de otroende, de ofrälsta, skall tvingas att böja sina knän och bekänna att Jesus Kristus är Herre, och på så vis skall detta Guds Ord bli uppfyllt. Är detta Bibelns lära eller är det en människolära? Min övertygelse är att det är en människolära.
 

”Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra mot Herren och hans smorde: Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.” Ps. 2:2-3.
Dessa höga och mäktiga, alla skall de en dag få se honom;

”… ja, konungar skola förstummas i förundran över honom. Ty vad aldrig har varit förtäljt för  dem, det få de se, och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.” Jes. 53:15. Så skall de se och förnimma, att inför, Konungarnas Konung, Jesus, så är de intet annat än stoft, och så skall de böja sina knän och bekänna att Jesus är Herre.
 
Alla hednafolk som vandrar i avgudarnas och religionernas mörker, Jes. 9:2, alla skall de en dag få se honom som är den ende sanne Guden, få se honom som inte är en religionsstiftare, men som har kommit för att ge världen Liv.
Alla skall de en dag bekänna att i inget annat namn än Jesu Namn, finnes frälsning.
 
Alla som har varit Jesus hätska, såsom Jesu bröder efter köttet, Juda stam, förebildat genom Josefs bröder som hatade honom men som en dag,
”…. föllo ned till jorden på sitt ansikte inför honom.”  
1Mos. 42:6. 
Även förebildat genom Davids ord;

”Med hätska ord hav de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak. Till lön för min kärlek stå de mig emot, ….”  Ps. 109:3-4, och Jesu ord; ”De hava hatat mig utan sak.” Joh. 15:25. Alla skall de en dag mötas av Jesu kärlek och då skall deras hätskhet smälta och de skall böja sig och bekänna att Jesus är Herre.
 
Alla som allenast har burit Jesu namn, men som inte har klätt sig i Jesu rättfärdighet och som inte har ätit Livets bröd, såsom i Jes. 4:1, och alla dem som ärar Jesus med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån honom, Matt. 15:8. Alla skall de en dag få se honom, såsom Johannes fick se honom, Upp. 1:17, och då skall även de falla ned för honom och förstå att all vår egen rättfärdighet är som en fläckad klädnad, Jes. 64:6.
 
Det var två ogärningsmän som blev korsfästa med Jesus, den ene bad till Jesus, den andre smädade honom. En dag skall alla ogärningsmän och smädare vända sig till Jesus och säga som den förste;
”Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.” Luk. 23:42. Så skall de i Jesu Namn böja sina knän och ära det Namnet som är över alla namn.
 
Alla mäktiga, höga och starka, alla hednafolk, alla som har smädat Jesu Namn, alla som har varit honom hätska, alla som har ett sken av gudsfruktan, men som inte vill veta av dess kraft, alla som har sitt namn i samfundens medlemsböcker,  men som inte har sitt namn i Livets bok, alla syndare i de rättfärdigas församling, alla syndare i världen, ja, alla, …. skola de i Jesu Namn böja sina knän och bekänna Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre. ….
 
Hur skall det ske, skall det ske genom tvång? Nej, ty då kan det inte bli Gud, Fadern, till ära.
Att det skall ske genom tvång, det är en babylonisk lära och den läran har genom århundradena smugit sej in i den kristna församlingen.

”Detta vare eder befallt, I folk och stammar och tungomål: När I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skolen I falla ned och tillbedja den gyllene bildstod, som konung Nebukadnessar har låtit ställa upp. Men den som icke faller ned och tillbeder, han skall i samma stund kastas i den brinnande ugnen..” Dan. 3:4-6.
Detta är världens sinne, så tydligt manifesterat genom Nebukadnessars påbud. Kristi sinne är det helt omvända, förebildat genom konung David;

”Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.” Ps. 109:4.
Sagt av Jesus, som David förebildar;

”Men jag säger eder: Älsken edra ovänner och bedjen för dem som förfölja eder.” Matt. 5:44, och;
”Fader, förlåt dem; ty de veta icke, vad de göra.” Luk. 23:34.
 
Människorna skulle genom tvång falla ned och tillbedja bildstoden.
Detta är ingen sann tillbedjan, detta är endast en läpparnas bekännelse och inte tillbedjan i ande och sanning. Nebukadnessars bildstod representerar världen, världen är lika död som Nebukadnessars bildstod var.
Det skall komma en dag, när människan, hur djupt hon än har fallit, får se den förhärligade Jesus, såsom Johannes såg honom, Upp. 1:17, och den synen är så mäktig och stark och förvandlande, att då skall hon böja sina knän och i ande och sanning säga;

”Jesus Kristus är Herre.”    
Ordet säger ju;  

”…. och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre”
En påtvingad bekännelse kan aldrig, aldrig, bli till Guds ära.
 
Paulus förklarar den djupa meningen i detta;

”Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: Förbannad vare Jesus, så kan ej heller någon säga: Jesus är Herre, annat än i den helig Ande.” 
Därför skall en dag ordet i Upp.5:13 gå i uppfyllelse;
 
”Och allt skapat, både i himmelen och på jorden och under jorden och på havet, och allt vad i dem var hörde jag säga: Honom, som sitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och priset och väldet i evigheternas evigheter.”