Fiendens portar
"Så säger ock jag dig, att du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga". Matt 16:18.
Herre Jesus, vi ber dig om nåden att få skåda mer av undren som är fördolt i detta ditt ord till Petrus, men även till oss. Att vi må förstå mer av vad din församling är och din församlings mycket stora uppgift i kommande tider, ... att intaga dina fienders portar, och att det är du, O Herre, som bygger din församling i det fördolda.
Såsom Petrus ord om vem Jesus är; ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” 16:16, är den största uppenbarelsen om Jesus, så är Jesu ord till Petrus om församlingen;
”…. och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga.”, den största uppenbarelsen om Kristi församlings framtida befrielseverk.
”Så säger ock jag dig, att du är Petrus; ….”. Vem är Petrus? En mycket utspridd lära är att det är Petrus som är klippan som Kristus skall bygga sin församling på. Det grekiska ordet för Petrus, ”petra”, betyder inte endast ”klippa”, det betyder även ”sten”. Jesu ord till Petrus, om vem han är, har här inget att göra med klippan som han skall bygga sin församling på. Jesus talar endast om för Petrus att han är en sten, en levande sten.
Att tro eller förkunna att människan Petrus är en klippa är inte endast obibliskt, det är att gå emot Guds Ord som tydligt lär oss att ingen annan klippa finnes än vår Gud, Jes.44:8. Dock, det finns en klippa som kommer från Gud, en klippa som Gud ger till sina utvalda att stå på. På den klippan stod Petrus när han sade; ”Du är Messias, den levande Gudens Son.”, och på den klippan bygger Jesus sin församling.
Så vad menar Jesus med att här säga till Petrus att han är en sten? Såsom Petrus sade om Jesus vem han är, så svarar Jesus med att tala om vem Petrus är, inte en klippa, utan en sten. Petrus förstår betydelsen, det är därför han senare skriver i sitt brev;
”Och kommen till honom, den levande stenen, som väl av människor är förkastad, men inför Gud är utvald och dyrbar; och låten eder själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus, …” 1Petr.2:4-5.
Förutom att Petrus är en av Jesus tolv apostlar, så är han en av alla de utvalda, levande stenar, med, inte på, vilka Jesus bygger sin församling, som är hans kropp.
När Jesus sedan säger; ”… och på denna klippa skall jag bygga min församling, …”, då syftar Jesus inte på ”stenen” Petrus, utan då syftar Jesus på klippan som Petrus stod på när han sade; ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” Vilken klippa var det som Petrus stod på?
Såsom Mose stod på en bergsklippa när Herren uppenbarade sin härlighet för honom, 2Mos.33:21-23, …. så stod Petrus på en andlig klippa när Fadern uppenbarade för honom vem Jesus är;
”…. Messias, den levande Gudens Son.”, ”… Guds egen avbilds, härlighet.” 2Kor.4:4.
Folkets mening om vem Jesus är, v. 14, var ingen klippa, var ingen fast grund att stå på, än mindre att bygga på. Men när Fadern uppenbarade för Petrus vem Jesus är, då var det en bergfast klippa för Petrus att stå på, en klippa som inga människors opinioner kunde rubba honom ifrån.
Det är sant att Kristus är en klippa, 1Kor.10:4, men i detta sammanhang tror jag inte att Jesus syftade på sig själv, utan på den fasta klippan som Fadern hade ställt Petrus på. Med sådana ”klippstenar” bygger Jesus sin församling.
När Fadern, genom den Helige Ande, har uppenbarat för dig vem Jesus är, … då står även du på den fasta klippan som Petrus stod på. Då gäller Jesu ord även till dig; Salig är du, ty ingen människa har uppenbarat detta för dig, utan Fadern som är i himmelen. På den klippan, uppenbarelseklippan, bygger Jesus sin församling av/med levande stenar. Såsom Kristus är Guds hemlighet, Kol.2:2, som måste bli uppenbarad för oss, så är även Kristi församling en Guds hemlighet som måste bli uppenbarad för oss vad den är.
”Så säger ock jag dig, att du är Petrus…”, det ordet har sin upprinnelse fr.o.m. vers 13. Där ställer Jesus en fråga till sina lärjungar, ”Vem säger folket människosonen vara?” Jesus frågar dem inte detta för att få veta vad folket säger om honom, ty det visste han redan. Det var ingen viktig fråga vad folket sade om Jesus. Frågan och dess svar var en förberedelse till den mycket viktiga frågan som följde; ”Vem sägen då ni mig vara?” Petrus var av naturen en impulsiv man, ofta talade han först och eftertanken kom senare och då inte sällan med bitter ånger som följd. På Jesu fråga svarade nu Petrus utan minsta tvekan;
”Du är Messias, den levande Gudens Son.” Kan du förnimma med vilken kraft och övertygelse Petrus uttalar detta, ja, han kanske t.o.m. utropar det? Här stod Petrus verkligen på en fast grund när han sade detta. Här ”sprang” inte hans gamla natur i förväg, här sade Petrus något som han aldrig skulle ångra, ty det var inte hans egna ord, tankar eller teorier, det var Fadern som hade uppenbarat detta för honom. Här stod Petrus på en fast klippa, och det var Fadern själv som hade ställt honom på denna klippa.
Kära läsare, kan du se vilken väldig klippa detta är? Uppenbarelsens Klippa! När Fadern har uppenbarat någon dyrbar sanning till dej genom den Helige Ande, då har Fadern ställt dej på en andlig klippa och inga människo-opinioner kan rubba dej ifrån den.
Kontrasten mellan vad folket sade om Jesus och vad Petrus sade om honom var det avgörande. Folket hade teorier om vem Jesus var, Petrus hade en klippfast övertygelse.
Pga. den vanliga läran om att det är Petrus som är klippan som Herren skall bygga sin församling på, så har hela denna uppenbarelse gått förlorad för Guds folks andliga förståelse. Denna lära har m.a.o. gjort om intet detta ords verkliga och djupa betydelse.
Fadern hade uppenbarat för Petrus Guds hemlighet, ty fast än Jesus vandrade öppet bland folket och utförde Guds gärningar så förstod/såg de inte vem Jesus var. Fadern uppenbarar inte det som är dyrbart och heligt för dem som endast är nyfikna, det är därför som han sade till lärjungarna;
”Därefter förbjöd han lärjungarna att för någon säga, att han var Messias.” Matt.16:20.
Men för dem som hungrar och törstar efter rättfärdighet, uppenbarar han att Jesus är den utlovade Messias, Frälsaren som borttager världens synd, det är Guds dyrbara hemlighet och det uppenbarade Fadern för den hungrande själen Petrus.
Och när Petrus hade sagt till Jesus det som Fadern hade uppenbarat för honom, då uppenbarade Jesus i sin tur för Petrus vem Petrus är; ”Så säger ock jag dig, att du är Petrus…”, en levande sten, i Kristi församling. Tänk vilket välsignat ord detta måste ha varit för Petrus att få ta emot från Jesus, den levande Gudens Son. Inte lång tid efter denna händelse säger Petrus något till Jesus (16:21-23) som han säkert bittert ångrade. Och när Petrus ännu senare tre gånger förnekade Jesus, vilken tröst för honom att då få tänka och tro på Jesu tidigare ord till honom, att han, Petrus, i Guds ögon, är en av Gud utvald och levande sten i Guds tempelbygge. När Petrus tre gånger förnekade Jesus, då föll han inte ut ur nåden, han föll i nåden, han förlorade inte sin utkorelse, han var fortfarande en av Herren utvald levande sten;
"Och jag har den tillförsikten, att han som i eder har begynt ett gott verk, han skall ock fullborda det intill Kristi Jesu dag." Fil. 1:6.
"Ty han vet, vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft." Ps.103:14.
Att Petrus skulle vara klippan som Jesus bygger sin församling på, är inte det enda missförståndet som råder över Jesu ord i Matt.16:18. Ett annat missförstånd som är mycket utbrett och djupt rotat, är läran att Kristi församling är feminin, m.a.o. Kristi brud; ”….. och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga.”
Det är lätt att tro att Kristi församling är feminin och är Kristi brud när det, som här, står "henne" i 1917 års översättning och så står det även i Ef.5:25-27. Ordet ”henne” om församlingen finns emellertid inte i grundtexten, det är en felaktig översättning, troligen färgad av denna läras stora utbredning.
I King James övers. står det ”den” om församlingen och så står det även i grundtexten. När jag säjer att Kristi församling är maskulin i andligt avseende så är jag väl medveten om att jag går emot en mycket stark traditionslära. Denna lära bygger på missförstånd av bl.a. Jesu ord om de tio jungfrurna och Paulus ord i Ef.5:22-33.
Detta är ett alltför stort och djupt ämne att här fördjupa oss i, och det är ju inte heller Jesu ords huvudtema till Petrus. För dej som längtar att förstå mer av djupet i detta, läs bl.a. Upp.1:12-18. Uppenbarelsen som Johannes såg var Kristi kropp (församling) fullbordad, där står det inte om ”henne”, utan om ”han” och ”honom”. …. Paulus visste detta när han skrev;
”Ty han måste regera, till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter.” 1Kor.15:25.
Det är Kristi sanna kropp (församling) som skall regera, inte Kristi brud. Det är under den nuvarande tiden, församlingens tid, som Jesus ”bygger” sin församling, Kristi kropp. Och det blir under nästa tid, Guds rikes tillkommelse, som Kristi församling/kropp uppenbaras i all sin makt och skall regera på jorden.
Johannes ord när han fick se honom;
”När jag såg honom, föll jag ned för hans fötter, såsom hade jag varit död. …..” Upp.1:17.
Det blir även under den tiden som Gud skapar Kristi brud och som uppenbaras i slutet av den tiden eller i början av den därefter kommande tiden, ”.... tidernas fullbordan”, Ef.1:10.
I sin syn fick Johannes även se Lammets hustru, hon utstrålade inte makt, såsom Kristi kropp, utan en obeskrivlig härlighet, Guds härlighet.
”Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.” Upp.21:9.
Kristi brud skall inte regera, än mindre intaga fiendens portar, det skall i stället bli henne givet att tillsammans med Anden få utropa de välsignade och underbara orden till alla dem som törstar i den andra döden;
”Och Anden och bruden säga: ”Kom. ……..” Upp.22:17. Här är Rebecka en underbar förebild till Kristi brud, 1Mos.24:15-20.
Nu fördjupade vi oss ändå lite i ämnet, det är ju så stort och mäktigt.
Det verkligt stora budskapet i Jesu ord till Petrus i Matt.16:18 handlar om fiendens portar, betydelsen av Jesu ord att dödsrikets portar icke skall bliva församlingen övermäktiga.
Har vi förstått vilket oerhört stort och allomfattande löfte det är som Jesus i detta ord sade till Petrus om församlingen? Nej, jag tror inte det, ty våra traditionsläror har förmörkat vår andliga syn så att vi inte ser den ofattbara och outrannsakliga vidden av Kristi försoningsverk. Den allmänna läran är att såsom människan är när hon lämnar detta jordelivet, så är det fixerat för evigheten. Guds barn frälsta till en evig salighet i himmelen och världens barn förlorade till en evig pina i ett evigt brinnande inferno, ett dödsrike vars portar endast kan öppnas för dem som kommer dit, men aldrig någonsin kan öppnas för dem som befinner sig i detta dödsrike och vill komma ut.
Det är en lära på samma nivå, (mänskliga nivå) som när Jakob och Johannes sade till Jesus;
”Herre, vill du, att vi skola bedja, att eld kommer ned från himmelen och förtär dem?” Luk.9:53-54, varvid Jesus tillrättavisade dem med orden;
”I veten icke, vilken andes barn I ären. Ty människosonen har icke kommit för att fördärva själar, utan för att frälsa dem.” v. 55-56.
Så vet ej heller de förkunnare, som står för den fundamentalistiska läran, vilken andes barn de äro.
Vad är dödsriket och dess portar? En allmän tro är att det är en plats dit de ofrälsta kommer efter sin fysiska död. Jag kan ha fel, men min tro är att ”dödsriket” är ett symboliskt ord som betecknar dödens makt, mao. en fiendemakt, betecknar ett tillstånd och inte en plats. Vi har så lätt för att förstå Guds Ord på ett bokstavligt vis, medan Paulus lär oss att det måste utgrundas på ett andligt vis, 1Kor.2:14.
Såsom det Nya Jerusalems portar beskrivs i bildligt/symboliskt språk, så är även dödsrikets portar ett bildligt språk som betecknar fångenskap. Oavsett vad dödsriket och dess portar innebär, så är Jesu obeskrivligt stora löfte att fiendemakten, dödsriket, skall intagas och dess makt tillintetgöras. Detta är betydelsen av Jesu ord att dödsrikets portar icke skall bli församlingen övermäktig. 1917 års övers. är här inte rättvisande, den ger en bild av en defensiv församling som skall kunna stå emot dödsrikets angrepp. Den verkliga betydelsen av Jesu ord är, tvärtom, att dödsrikets portar icke skall kunna stå emot angrepp från församlingen, utan falla och dödsriket bli intaget och tillintetgjort, såsom ett fiendeland blir intaget och tillintetgjort. King James övers. är här mer i linje med grundtextens ord.
”….. and the gates of hell shall not prevail against it.”
Guds frälsningsplan/verk genom Jesus är så stor att den för oss jordebundna varelser är outrannsaklig. Paulus visste detta när han skrev;
”Ja, åt mig, den ringaste bland alla heliga, blev den nåden given att för hedningarna förkunna evangelium om Kristi outrannsakliga rikedom.” Ef. 3:8.
Astronomer använder enorma instrument för att utforska universum, men likväl är det ingen som kan utforska universums ofattbara storhet. Här, på jorden, som är att likna vid ett sandkorn i universum, sitter människor som i Guds ögon endast är att likna vid stoft, Ps. 103:14, och förkunnar att Kristi försoningsverk är begränsat till tid och rum. Dödsrikets portar, för all framtid stängda portar, och dem som likt den rike mannen i Luk. 16:23 befinner sig innanför dessa portar, skall där pinas i all evighet. Så har ”stoftet” på jorden utrannsakat det som Paulus säger är outrannsakligt, Rom.11:33. Så har kyrkan, (församlingen) gjort detsamma som den gammaltestamentliga församlingen gjorde på Jesu tid, gjort Guds Ord om intet, motsagt Guds Ords löften, genom sina traditioners läror, Matt. 15:6-9. Men det skall komma en dag då vi likt Job måste bekänna;
”Vem var då jag, som i oförstånd gav vishet namn av mörker? Jag ordade ju om vad jag icke begrep, om det som var mig för underbart och det jag ej kunde förstå.” Job 42:3. Så skall vi en dag även nödgas bekänna och ångra att vi har förminskat och förmörkat Kristi outrannsakliga försoningsverk på korset till att endast komma en minoritet av mänskligheten till godo.
”Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig i stoft och aska.” 42:6.
Betydelsen av Jesu ord till Petrus är långt, långt mer underbar än de läror vi har blivit undervisade i våra andliga ”kindergarten”.
”…. och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga.” (icke bliva den övermäktig)
När Jesus sade dessa ord till Petrus och till oss alla, så var det inget nytt löfte, det var en påminnelse om ett löfte som Herren hade givit till Abraham ca. 1800 år före Kristus;
"Och Herrens ängel ropade för andra gången till Abraham från himmelen och sade; `Jag svär vid mig själv, säger Herren; Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son, därför skall jag rikligen välsigna dig och göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen och såsom sanden på havets strand; och din säd skall intaga sina fienders portar." 1Mos 22:15-17.
”Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans säd. Det heter icke: och åt dem som komma av din säd, såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: och åt din säd, vilken är Kristus.” Gal.3:16.
Herrens löfte till Abraham var obeskrivligt stort. När Jesus nu, genom sitt Ord, säger till oss, att dödsrikets portar icke skall kunna stå församlingen emot, då betyder det att Herrens löfte till Abraham skall uppfyllas genom Kristus och hans församling, som är hans kropp. Såsom döden är en Jesu fiende, 1Kor.15:26, så är dödsrikets portar fiende-portar.
Israel, under konung David, intog Israels fienders portar, icke en gång led de nederlag. Hade fienden tagit fångar, så befriades de genom David och hans män;
"Ingen saknades, varken liten eller stor, ingens son och ingens dotter..." 1Sam. 30:19. Så befriade David dem, förebildligt talat, ut ur "dödsriket". Kan du nu se mer av hur stort och underbart löftet är? Herren sade ju till Abraham;
"....... Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son, därför; ........ din säd skall intaga sina fienders portar."
Såsom Abrahams säd i det naturliga, intog sina fienders portar därför att Abraham ej hade undanhållit sin ende son, så skall Jesu Kristi säd, församlingen, i det andliga, i kommande tider, intaga sina fienders portar, intaga dödsrikets portar, därför att Gud ej har undanhållit sin ende son, utan utgivit honom till ett offer för världens synder;
"Därigenom har Guds kärlek blivit uppenbarad bland oss, att Gud har sänt sin enfödde son i världen, för att vi skola leva genom honom." 1Joh. 4:9.
"Ty han måste regera till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter. Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt..." 1Kor. 15:25-26.
Kära läsare, kan du se, att när döden har blivit berövad all sin makt, då har även dödsrikets portar fallit såsom Herren lovade Abraham,
”….. och din säd skall intaga sina fienders portar.” , .... kan du se, att det är det löftet som Jesus här påminner, inte bara Petrus, utan alla dem som längtar efter Jesu återkomst, då han skall regera mitt ibland sina fiender, Ps.110:2.
Så förstår vi till sist att det blir Kristi sanna församling, som är hans kropp, som det blir givet att regera och intaga dödsrikets portar och att det sedan blir givet Kristi brud, när dessa portar har fallit, att tillsammans med Anden få säga de obeskrivligt välsignade orden; ”Kom.” …… Upp.22:17.
Vilken obeskrivligt välsignad dag det skall bli! Kom snart Herre Jesus!