Tillkomme ditt rike                                           

”Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din        vilja, såsom i himmelen så ock på jorden; ….” Matt.6:9-10.                                                        

”Fader vår…”, ”Du min Fader, min Gud och min frälsnings klippa.” Ps.89:27, det är till honom som denna bön vänder sig. ”Helgat varde ditt namn…”, när vi vänder oss till vår Fader, så måste det vara med djupaste vördnad, ty, ”Herrens behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.” Ps.147:11. ”…tillkomme ditt rike…”, är här den första och största bönen, det är bönernas bön och hela skapelsens trängtan, ty det är inte bara den frälsta skaran på jorden som trängtar efter Gud och hans tillkommande rike, hela skapelsen gör det;
”Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns  uppenbarelse.” ”Vi veta ju, att ännu i denna stund hela skapelsen samfällt suckar och våndas.” Rom.8:19,22. Det är för att bli; ”frigjord ifrån sin träldom under förgängelsen…”v. 21. Ty allt sedan skapelsen, av Gud blev lagd under förgängelsen, 1Mos.3:17-19, så har denna trängtan hos hela skapelsen, medvetet hos dem som Gud har tagit ut ur världen;
”Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud.” Ps.42:1, och omedvetet hos dem som ännu är kvar i världens mörker; Ef. 4:18, funnits. Om du inte kan förstå att det är Gud som har ”lagt” skapelsen under förgängelsen, så förklarar aposteln Paulus det;
”Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas, ….. ” Rom.8:20.

”Och han sade: Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden; och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru. Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.” Mark. 4:26-28. ….
Så har Gud, genom ”såningsmannen”, Jesus, Mark.4:14, även sått sitt rikes säd i jorden, i den jord som du och jag är, och därför säger Jesus; ”Guds rike är invärtes i eder.” Luk.17:21. När Gud förbereder något stort, så gör han det alltid i ringhet; ”…vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet;” 1Kor.15:43, och bland de ringa; ”Han upprättar den ringe ur stoftet…” 1Sam. 2:8, 1Kor. 1:28, …. och i hemlighet. Därför säjer Jesus;”Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.” Matt.13:11. ….

Så har Gud sått det minsta av alla frön inom oss, Mark. 4:31, och världen vet ej om, att inom Guds barn har Konungarnas Konung, i ringhet och i hemlighet, begynt att regera och där regerar Kristus, ”…. till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter”, inom oss, och när Kristi kropp så är fullbordad, (Upp.1:9-18) och när Faderns stund, Apg.1:7, är kommen, då skall man få se;
”Människosonen komma på himmelens skyar med stor makt och härlighet.” Matt.24:30.
Och när Jesus kommer åter till jorden, då, …. skall världen veta om och märka, att det är Konungarnas Konung som regerar, ty då skall han begynna att lägga alla sina fiender, utom oss, i världen, under sina fötter. Då skall det riket som ej kunde förnimmas med ögonen, ty det var, ”invärtes i eder”, begynna att utbreda sig, från eder, i världen, över hela jorden och förnimmas med ögonen, ty så säger profeten Jesaja;
”Herrens härlighet skall varda uppenbarad, och allt kött skall tillsammans se den. Ty så har Herrens mun talat.” Jes.40:5. Och då går även detta ord genom Jesaja i uppfyllelse;
”Se, min tjänare skall hava framgång; han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt. Såsom många häpnade över honom, därför att hans utseende var vanställt mer än andra människors och hans gestalt oansenligare än andra människobarns, så skall han ock väcka förundran hos många folk; ja, konungar skola förstummas i förundran över honom. Ty vad aldrig har varit förtäljt för dem, det få de se, och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.”.(läs hela Jes. 53.)  

Då, när Jesus kom till jorden första gången, så var det världen som dömde honom, om än Judarna, som överlämnade honom till dom, hade större synd, Joh.19:11, nu åter är det inte Pilatus, Herodes eller Kejsaren eller någon makt i världen som sitter på domarsätet, nu är det  Konungarnas Konung som skall; ”…. sätta sig på sin härlighets tron.” Matt.25:31 och då går psalmistens ord i fullbordan;
”Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg……… Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom. Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.” (läs Psalm 2.)

Här handlar det inte om att slå hedningarna med ett vapen av järn för att krossa dem till underkastelse. Här begynner Herrens verk att lägga alla sina fiender under sina fötter, ”… intill jordens ändar.”  …. Tror du inte att det är med sin makts ord, som i Luk.4:31-37, som Herren skall krossa dem? Somliga krossade till dom för sina onda gärningar, andra förkrossade till ”bättring och syndernas förlåtelse”, såsom på pingstdagen, Apg.2:37-38.
Konung David hade syndat mot Herren och Herrens Ord genom profeten Natan krossade honom; ”Men Natan sade till David: ”Du är den mannen. …. Hetiten Uria har du låtit slå ihjäl med svärd, och hans hustru har du tagit till hustru åt dig själv; ja, honom har du dräpt med Ammons barns svärd.” 2Sam. 12:1-13. David sade; ”Jag har syndat mot Herren.” och, ”…låt de ben, som du har krossat, få fröjda sig.” Ps 51:10. Benen symboliserar det hårda sinnet, ”edra hjärtans hårdhet”, i människan, och det sinnet måste krossas innan Kristi sinne kan regera inom oss.

Vad är det för spira det talas om här? En spira är en härskarstav. Detta är förebildat genom Moses stav, 2Mos.4:3, genom vilken Gud gav honom makt att härska mitt ibland sina fiender. Herrens spira är; rättvisans spira och maktens spira.
”Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.” Ps.45:7 och;
”Din makts spira skall Herren utsträcka från Sion; du skall härska mitt ibland dina fiender.” Ps.110:2.  Detta har Jesaja fått förutsäga;
”Utan med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka på jorden. Och han skall slå jorden med sin muns stav och med sina läppars anda döda de ogudaktiga." Jes.11:4. Och då fullbordas Jesu Ord; ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.”  

  I detta sammanhang läser vi även om Ester och Haman. Ester kunde komma inför ”rättvisans spira” med frimodighet och leva, därför att hon var ödmjuk och rättfärdig. Haman kunde inte bestå inför, ”maktens spira”, ty han var högmodig och  ond. Ester 4:11, 5:2. - kap 7.  Så ser vi även att när Konungarnas Konung, Jesus, kommer, då skall han härska med ”rättvisans spira” och med ”sin makts spira”, (det är järnspira),  ty,  
”…. då skall han sätta sig på sin härlighets tron. Och inför honom skola församlas alla folk, och han skall skilja dem ifrån varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.” Matt. 25:31-32. Här handlar det inte om enskilda människor som skall dömas efter hur de har behandlat, ”…. en av dessa mina minsta bröder…” Matt.25:40. För att vi skall se detta mer klart, så läser vi här från King James övers. som här är mer grundtexttrogen, fritt översatt; ” Och inför honom skall församlas alla nationer…”. Det är m.a.o. fråga om hur nationerna har behandlat, ”dessa mina minsta bröder”. Till dem som skall stå på högra sidan om tronen skall Konungen säga;
”Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike, som är tillrett åt eder från världens begynnelse.” Det rike det här syftar på är Guds rike, där Guds vilja sker på jorden, såsom den sker i himmelen. Dessa nationer som har behandlat, ”dessa mina minsta bröder” väl, behandlat dem rättfärdigt, de skall få taga Guds rike på jorden i besittning. De skall bliva fridömda med, ”rättvisans spira.” …. Till de nationer som skall stå på vänstra sidan om tronen skall Konungen säga;
”Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar.”
Vi läser denna vers även från Åkessons övers., eftersom den är i enlighet med grundtextens ord;  
”Gån bort ifrån mig, förbannade, till den tidsåldriga elden, som är beredd åt djävulen och hans änglar.” Matt. 25:41. De skall bli dömda med, ”maktens spira.”  Observera skillnaden mellan, ”evig” och ”tidsåldrig”. Guds domar är aldrig eviga, de sker inom tidsåldrarnas ramar. Kan du se och förstå detta, så är du även på väg att få en helt annan förståelse av innebörden av, ”den brinnande sjön, den andra döden.” Upp.20:14.

Vår bön och önskan med dessa brev är att visa de andligt hungrande bland Guds folk att Guds Ord är inte bundet till den organiserade kristenheten och dess läror. Tvärtom, det är de som har bundit Guds Ord;
”Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin, och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder.” Luk.11:52.  Därför kommer du här, såsom i de andra breven, upptäcka att mycket av det vi har lärt oss i vår andliga, ”kindergarten”,  är i disharmoni med  Guds Ord. Mycket av det vi har lärt oss där gör att vi har förlorat Guds storhet, Guds skapelseplans och frälsningsplans storhet, ur sikte. ….
Här, från denna text i  Matt. 25:31-46, finns det sådana läror som skymmer för oss dess verkliga mening. Dels är det här inte fråga om enskilda människor som skall dömas, utan hela nationer, dels och kanske viktigast, vilka är, ”…dessa mina minsta bröder”? Det förkunnas allmänt att det är judarna som Ordet här syftar på, detta är en så vedertagen lära så att det finns inte mycket utrymme att ens tänka sej att det skulle kunna vara några andra. Dock, det är inte judarna som här är Jesu minsta bröder.  

Judarna är visserligen Jesu bröder efter köttet, men lika lite som de kunde säga; ”Vi hava ju Abraham till fader…”, lika lite kan de säga att de är Jesu bröder, ty, ”Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.” 2Kor.5:16.
Så låt oss överge våra egna läror, som gör Guds Ord om intet, och istället tro det Jesus  säger; ….
”Så kommo nu hans moder och hans bröder…. och man sade till honom: Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig. Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder? Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: Se, här är min moder, och här äro mina bröder! Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.” Mark.3:31-35.
”Detta är Guds gärning, att I tron den han har sänt.” Joh.6:29. Det är här uppenbart att det är dem som lyssnar och tror på Jesus, att de äro hans bröder, hans systrar och hans moder och att det inte är judarna, hans bröder efter köttet. ”Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.” Joh.7:5.
”Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.” Matt. 23:37.

Judarna trodde varken på Jesus som Messias, ej heller på Guds Ord han talade.  Det är den lilla hjord som följde honom, lyssnade till hans ord och trodde, som är Jesu bröder. De säjer liksom Petrus; ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tro och förstå, att du är Guds Helige.” Joh.6:68-69. Det är dem som är födda på nytt, dem som är födda av Anden, Joh.3:1-6, som är Jesu bröder och systrar och moder och ingen annan. Judarna har intill denna dag inte trott att Jesus är den av Gud utlovade Messias, de har ännu inte hållit; ”…. dödsklagan efter honom, såsom man håller dödsklagan efter ende sonen, …” Sak.12:10. Så när Guds rike har kommit till jorden och när nationerna samlas inför hans, ”härlighets tron”, då skall de dömas efter hur de har behandlat, ”…dessa mina minsta bröder…”, det är dem som Jesus omnämner i bl.a. Joh.17:6-8. Detta är en viktig sanning , för det är; ”dessa mina minsta bröder”, som har lidit och ”blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörds skull, som de hade.” Upp.6:9. Dessa har lidit för sin trohet mot Jesus, till skillnad mot  judarna, som har lidit för sin otro och förkastelse av Jesus. Matt.27:23-25. Dessa, ”mina minsta bröder”, har dessutom, genom de ”mörka” århundradena, lidit i en sådan fruktansvärd omfattning, som vida har överstigit judarnas lidanden.

Du kanske undrar vad, ”Guds barns uppenbarelse”, har med Guds rike att göra? I grundtexten står det; ”Guds söners uppenbarelse…”. Det är en avgörande skillnad mellan ett Guds barn och en Guds son, se Gal.4:1-7. Barnet är under uppväxt och uppfostran medan en son deltager i Faderns arbete och får insikt i Faders plan, och det är Guds söner, som skall regera med Kristus i Faderns rike på jorden, Upp.5:10.  Denna underbara dag fick Jesaja förutsäga, många hundra år innan Jesu födelse och det blir över tvåtusen år därefter, innan det går i uppfyllelse.

Så lyder Jesajas profetia:
”En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet, och härskare, som skola härska med rättvisa. Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, och ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.” Jes.32:1-2.

Käre läsare, kan du se det oerhört och obeskrivligt stora i detta ord. Om Israels ökenvandring står det;
”…de drucko nämligen ur en andlig klippa, som åtföljde dem, och den klippan var Kristus.” 1Kor.10:4, och här i Jesajas profetia står det; ”Var och en av dem skall vara såsom; en tillflykt, ett skydd, såsom vattenbäckar, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.”  Detta är Guds hemlighet, Kol.2:2, uppenbarad, detta är Kristi kropp fullbordad, ”…fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.” 1Kor.12:12. Denna Guds hemlighet blev uppenbarad för Daniel, som fick; ”…. se en man stå där …. och ljudet av hans tal var som ett väldigt dån.”,  och synen var så överväldigande att Daniel ”…. hade ingen kraft mer kvar.” Dan.10:5-8. Och långt senare fick Johannes se samma mäktiga syn; ”….. Och hans röst var såsom bruset av stora vatten.” ”När jag såg honom, föll jag ned för hans fötter, såsom hade jag varit död…..” Upp.1:9-18. Denna oerhört starka syn av Kristus var något långt mer, mycket långt mer än; ”…. han som var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte…” Jes.53:3, pga. hans ringhet. Här är Kristus uppenbarad i all sin makt och härlighet, det är; ”Se, här är jag och barnen, som Gud har givit mig.” Hebr.2:13, det är Kristi kropp fullbordad, många, men dock en kropp, och den synen är så stark, att här förslår det inte med att, ”skyla sitt ansikte”, …. ty då skola människorna dölja sig i hålor och bland bergsklippor… och de skola säga till bergen och klipporna; ”Fallen över oss och döljen oss för dens ansikte, som sitter på tronen, och för Lammets vrede.” Upp.6:15-16. Vilka människor talas det om här? Tror du inte att det är dem som tänker och säger; ”Vi vilja icke, att denne skall bliva konung över oss.” Luk.19:14.
Men, …. det finns ett folk på jorden, till vilka Jesus har sagt; ”Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.” Luk.21:28.
”Huru ljuvliga äro icke glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen för att förkunna frid och frambära gott budskap och förkunna frälsning, i det han säger till Sion: Din Gud är nu konung.” Jes.52:7. Vi läser även från Åkessons övers.; ”Huru sköna äro på bergen hans fötter, som bär ett glatt budskap…..”. Kan du se det stora och härliga i detta? Det är fötterna som föds sist och det blir Kristi kropps fötter som skall frambära ett glatt budskap över hela jorden; ”Din Gud är nu Konung!” Så uppfylles Jesu ord; ”De sista skola bliva de första…”

”Sägen bland hedningarna: Herren är nu konung! Därför står jordkretsen fast och vacklar icke; han dömer folken med rättvisa. Himmelen vare glad, och jorden fröjde sig; havet bruse och allt vad däri är. Marken gläde sig och allt som är därpå, ja, då juble alla skogens träd. Inför Herren, ty han kommer för att döma jorden. Han skall döma jordens krets med rättfärdighet och folken med sin trofasthet." 
Ps.96:10-13.
Guds rike är den sjunde dagen i Guds stora vecka och vi är nu i slutet av den sjätte dagen. ”Ty på sex dagar (2Petr.3:8) gjorde Herren himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.” 2Mos.20:11.
Såsom Gud vilade på den sjunde dagen från sina verk, så skulle Guds folk vila från sina verk på den sjunde dagen i veckan, 2Mos.20:8-10. Detta förebildar en större sabbatsdag som Guds folk skulle hålla vart sjunde år, 3Mos.25:1-7. Detta i sin tur förebildar den sabbatsdag som inte endast skall gälla ”… det land som jag vill giva eder…”, v. 2, det förebildar den största vilodagen, då herradömet skall vila på hans skuldror, det är Kristi kropp fullbordad, och friden skall vara utan ände, Jes. 9:1-7.
Det förebildar den sabbatsdag som Jesus själv förebildade då han på sabbaten botade sjuka, det var en ”försmak” av vad som skall komma. Lägg märke till att det var, om inte alltid, så var det ofta han botade sjuka just på sabbaten. Detta gjorde inte Jesus för att utmana fariséerna, Mark.3:1-6, han gjorde det för att demonstrera, visa i förväg, visa i miniatyr en försmak av den dag då Guds vilja skall ske; ”såsom i himmelen, så ock på jorden”,  att då, på Guds stora sabbatsdag; 
”Då skola de blindas ögon öppnas och de dövas öron upplåtas. Då skall den lame hoppa såsom en hjort, och den stummes tunga skall jubla.” Jes.35:5-6. Inte bara den fysiska kroppen skall Herren hela genom sin makts ord, utan även, och först och främst, de andligt blinda och döva, de andligt lama och stumma, osv. Jes.32:3, …. och då skall de se och höra;
”… vad intet öga har sett och intet öra har hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska honom.” 1Kor. 2:9.
Då bliver profeten Jesajas ord verklighet;
”Herrens härlighet skall varda uppenbarad, och allt kött skall tillsammans se den. Ty så har Herrens mun talat.” Jes. 40:5.

”.... tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden….”
Det är Jesus som har lärt oss denna bön och i varje Guds barns ande finns en inneboende längtan efter dess uppfyllelse. Hon har inte korpens sinne utan  duvans sinne, som längtar åter till sin herre;
”Och efter fyrtio dagar öppnade Noa fönstret, som han hade gjort på arken, och lät en korp flyga ut; denne flög fram och åter, till dess vattnet hade torkat bort ifrån jorden. Sedan lät han en duva flyga ut för att få se, om vattnet hade sjunkit undan från marken. Men duvan fann ingen plats, där hon kunde vila sin fot, utan kom tillbaka till honom i arken, ty vattnet betäckte hela jorden. Då räckte han ut sin hand och tog henne in till sig i arken.” 1 Mos.8:6-9.

”Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud. Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, Herre Sebaot, min konung och min Gud.” Ps. 84:3-4.

”…. tillkomme ditt rike…”, .... kan du förnimma i din ande vilken oerhörd bön detta är , att Guds rike skall komma till oss och till denna sargade jord?  Och inte endast det, det blir ännu mer oerhört stort när; ”…. ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.”, går i bokstavlig uppfyllelse.
Hur tror och förhåller sej Guds folk till detta? Vi tror och sjunger; ”Till himmelen vi gå, dit synden aldrig nå…”, ”Mitt hem är där, på den andra stranden…”, ”Ovan där, randas morgonen …”, osv. Det synes som det för Guds folk bara finns himmel och helvete. Himmel för dem själva och helvete för de otroende. Så naivt vi har framställt, ”Guds mångfaldiga visdom:”, vi skall fara till himmelen och lämna denna syndfulla jord och dess invånare bakom oss. Hur liten har vi inte framställt Gud och hans plan med sin skapelse genom en sådan förkunnelse?  Vi har genom detta vanärat Gud bland de icke troende. Gud, förlåt ditt folk för att vi har så förringat din outsägligt stora plan med allt skapat. Helige Fader, vi ber dig om nåden att få öppnade ögon till att se och förstå mer av vad ditt rike är och att inse med David att din, ”storhet är outrannsaklig.” och att, 
”Alla dina verk, Herre, skola tacka dig och dina fromma skola lova dig. De skola tala om ditt rikes ära, och din makt skola de förkunna. Så skola de kungöra för människors barn dina väldiga gärningar och ditt rikes ära och härlighet.” Ps.145:10-12.

.Idag har Guds folk förlorat Guds rike och dess tillkommande konungs härlighet ur sikte.
Att fara till himmelen och lämna denna syndfulla jord bakom sej är måhända en flykt undan det som ser hopplöst förlorat ut. Är inte Konungarnas Konung, Jesus, mäktig denna uppgift? Skall han inte regera, ”mitt ibland sina fiender”?  Jo, ty Guds Ord säger;
”Ty han måste regera, till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter.” 1 Kor.15:25.
Lärjungarna hade detta mer klart för sej ty; ”under fyrtio dagar lät han (Jesus) sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.” och de var så längtande efter det att de frågade; ”Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?” Förvisso var det inte ett rike i himmelen de frågade Jesus om. Det var den tid då konung David regerade på den tron som Gud hade smort, insatt , honom till, som de syftade på.  Observera att Jesus emotsade dem inte i denna sak utan svarade dem; ”Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder, som Fadern i sin makt har fastställt.” Så till sist fick de veta av två änglar;
”Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt, som I haven sett honom fara upp till himmelen.” Apg.1:3-11. …
”Men när Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.”  
Så begynner; ”,,,. ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.”  Det begynner med att Konungarnas Konung skall döma folken med rättfärdighet, ett rättfärdigt skiljande av, ”getnationer” från ”fårnationer”.

”…. ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden…”. Tror vi alls på det vi beder, är det bara av slentrian vi beder denna bön utan att tänka på, tro på och förstå dess verkliga betydelse? Skulle Jesus lära oss att bedja om något som inte kommer att gå i uppfyllelse?  När vi ser på denna värld, hur genomfördärvad den är, tror vi då att Herren är mäktig att uppfylla denna bön? Käre himmelske Fader, förlåt oss att vi har bett denna mäktiga bön, gång efter annan, utan att tro och ta dess innehåll på allvar. Ty när vi genom våra egna läror säger att Jesus skall komma åter, komma för att hämta upp sin församling till himmelen och lämna denna värld bakom sig och de onda makterna kan ostört fortsätta sitt destruktiva verk, då har vi inte trott Guds Ord. Vittnar inte alla våra sånger om att vi skall fara till himmelen, om detta?  Många av dessa sånger har en djupt andlig dimension, ty de uppenbarar den troendes inre längtan efter det riket där, ”rättfärdighet bor”, men, … de är missledande, ty Jesus har aldrig lärt oss att bedja; ”… låt oss komma till himmelen, där din vilja sker …”.
Jag är rädd för att på samma sätt som vi totalt har missförstått vad den andra döden är, (det s.k. helvetet), så har vi även totalt missförstått vad himmelen är. Andra åter, av dessa sånger, är ytliga, ty det är inte, ”släkt och vänner”, vi skall vänta efter att få möta, utan det är;
”… på vårt saliga hopps fullbordan och på den store Gudens och vår Frälsares, Kristi Jesu, härlighets uppenbarelse -”. Tit. 2:13.

”Det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv;” 2Kor.5:19.
Det var inte i himmelen som Jesus försonade världens synder, det var mitt ibland, ”ett ont och trolöst släkte”, på denna jord som det skedde. Det var inte den förlorade människan som sökte Gud i himmelen till frälsning, det var Gud som i Kristus kom till jorden för ”… att uppsöka och frälsa det som var förlorat.” Det är inte vi som skall fara till Guds rike i himmelen, det är Kristus som skall komma med Guds rike till oss!
Var det inte det som Jakob fick uppleva, att himmelen kom till honom? 1Mos.28:12-17. Och Mose, när Herren visade sig för honom på Sinai. Och för de tre lärjungarna på berget; då Petrus sade; ”Herre, här är oss gott att vara…” Är det inte himmel där Gud är? När Jesus kommer åter till jorden såsom Johannes fick se honom; ”…och hans ansikte var såsom solen, när den skiner i sin fulla kraft.”  När han kommer och säger; ”Frukta icke. Jag är den förste och siste……… och har nycklarna till döden och dödsriket.”  När Jesus kommer åter till denna mörka värld, då skall han upprätta Guds vilja på jorden, då har han himmelen med sig, då har himmelen kommit till jorden. Då blir det, inte endast för det lilla landet, där Jesus föddes, då blir Guds Ord genom Jesaja verklighet för hela jorden; ”Emmanuel, Gud med oss.”  Matt.1:23, Sak.14:9.

Käre läsare, finner du i Guds Ord bekräftelse på att Guds barn skall fara till himmelen medan Jesus kommer till jorden, så vill jag inte argumentera emot dig, här vill vi endast visa på vad Ordet säger om Guds rike, ”…må var och en vara fullt viss i sitt sinne.”
Skall vi fara till himmelen, såsom församlingen har blivit lärd i långa tider? I detta sammanhang vill vi varna för att denna lära om att Kristi församling skall bli, ”uppryckt” till himmelen, är inte från Gud, utan från människor. Detta är allvarligt, det är en bekväm och självisk lära, en lära som avspeglar den sista tidens avfallna församling, som församlingen i Laodicea  är en förebild till, Upp.3:14-22. Det är en bedräglig lära som invaggar Guds folk i en falsk säkerhet. Det skulle här leda för långt att fördjupa oss i detta nu, men vi vill här endast säja att denna lära har inget stöd i Guds Ord, den bygger på misstolkning av bl.a. orden i Matt. 24:40-41 och ordet i 1Tess. 4:17.

Det var inte vid Jesu första ankomst som Guds rike skulle komma/uppenbaras i yttre bemärkelse. Guds folk förstod inte det då, utan de förväntade sig att när Messias kommer så skulle han igen, ”upprätta riket åt Israel.” Apg.1:6 och Mark.11:10. Den tidens andliga ledare var så fixerade vid att Jesus skulle komma i, ”makt och härlighet”, och när han inte kom som de förväntade sig, utan istället; ”Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.” Matt.21:5, då förkastade de honom och det var de andliga ledarna som utlämnade Jesus för att få honom korsfäst, och märk, emot hedningen Pilatus vilja, Joh.19:4-12. Förvisso förnam denne hedning något, och inte minst hans hustru, Matt.27:19, ty, ”Från den stunden sökte Pilatus efter någon utväg att giva honom lös.” Joh.19:12. Kan du här se kontrasten mellan hedningen Pilatus och Guds folks andliga ledare. Den är skrämmande! För de senares vidkommande. Ty Pilatus och hans hustru förnam något, som Guds folks andliga ledare borde ha sett och förstått klart, att Jesus var Guds Son och den utlovade Messias.

De förstod inte att de själva hade hjärtan av sten och att Jesu första ankomst var för att,
”… taga bort stenhjärtat ur eder kropp och giva eder ett hjärta av kött.” Hes.36:26.
Jesus kom första gången för att; ”… sluta ett nytt förbund med Israels hus och Juda hus, det var, ”… förbundet i hans blod, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” Matt.26:28, Jes.1:18,  Ef.1:7.  
Så avföll Juda hus från sin rättmätige Herre, Frälsare och Konung, och är så än idag. Israels hus hade avfallit långt tidigare, efter konung Salomos död, 1Kon.12:16. Det finns en underbar profetia om Israels hus i Luk.2:32 och som Jesus understryker i liknelsen, Luk.15:22-24. Den är så härlig i sin underbara sanning så att när du tror och ser något av dess storhet, så kommer du att lovprisa Gud för hans gärningar. Detta är fördolt för de flesta Guds barn, ty traditionens läror har tagit bort nyckeln, Luk. 11:52. Vi vill tala mer om detta stora i brevet; ”… ditt folk Israels härlighet.”

Det var då, i slutet av Lagens tidsålder, som Guds folk inte kunde se vad Guds plan var när Jesus kom till jorden, de hade sina egna förutfattade läror av hur och vad som Gud skulle låta ske. De flesta av Guds barn idag kan nog inte förstå och förundras nog över att Guds folk då kunde vara så andligt blinda, så att de förkastade Messias pga. att han inte kom i överensstämmelse med deras läror. Vi är nu i slutet av Nådens tidsålder, och Guds folk har idag, på samma sätt som då, fixerade läror om vad Gud skall låta ske vid den nuvarande tidens slut och begynnelsen av nästa tid. Jag tror att det blir mycket av våra egna läror som vi kommer att få, precis som Paulus, räkna som, ”avskräde.” Fil.3:8.

Detta är inte längre, ”… den ringa begynnelsens dag,” detta är Guds hemlighet, Kristus, uppenbarad i all sin makt och härlighet  och här har den senare delen av ängeln Gabriels ord till Maria gått i uppfyllelse; ”Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus. Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.” Luk. 1:31-32.
”Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Herren Sebaots nitälskan skall göra detta. Jes. 9:7. 

Guds rike är mitt ibland oss, men det kan icke förnimmas med ögonen, Luk.17:20, ty Gud utför, ett för världen hemligt arbete inom oss. Och medan Gud utför sitt stora och heliga verk inom oss, så lever världen sitt ytliga liv i synd och Gudsförakt, förebildat i Dan 5:1-4. Och denna världens medborgare vill inte se och vill inte höra talas om den skrift som Gud har låtit bli till på denna världens vitmenade vägg; ”Mene mene tekel u-farsin. …. ditt rikes dagar är räknade…” v. 24-27.  Denna världens rikes dagar är räknade och är nu nära sitt slut;
”Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skall då jämra sig. Och man skall få se, Människosonen komma på himmelens skyar, med stor makt och härlighet.” Matt.24:30. 
 Och aposteln är väl medveten om att Jesus skall komma åter, inte för att hämta upp församlingen till himmelen, utan för att; ”…. inträda i världen…” Hebr.1:6. Då skall Jesus inte komma såsom första gången;
”Föraktad var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet…” Jes.53:3, och; ”… fattig, ridande på en åsna…” Sak.9:9, ty när Jesus kommer åter, så har han;
”…. utverkat åt sig konungslig värdighet…” Luk.19:12 och då skall han inträda i världen såsom Konungarnas Konung och regera på sin fader Davids tron i Guds rike på jorden.

Såsom Gud, genom konung David, hade låtit Israel få ro från alla sina fiender, 2Sam.7:1, så skall Gud åter genom Jesus Kristus, Konungarnas Konung, låta, inte endast sitt egendomsfolk, utan hela jorden, få ro ifrån den fallna människans benägenhet att ta till vapen och strida.
”Och han skall döma mellan hednafolken och skipa rätt åt många folk. Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skola ej mer lyfta svärd mot varandra och icke mer lära sig att strida.” Jes.2:4.
”Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra, vad ont och fördärvligt är, ty landet skall vara fullt av Herrens kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.” Jes.11:9. I grundtexten står det; ”ty jorden skall vara full av Herrens kunskap”.   

Och därmed har även det riket begynt att växa, som när det har uppfyllt Guds barn, skall sprida sig, ty Gud har i Sion, lagt, ”… en utvald, dyrbar hörnsten,” 1Petr.2:6,  och, ofattbara under, som en dag, skall uppfylla hela jorden, ty så har Gud talat genom profeten;
”…. Men av stenen som hade träffat bildstoden blev ett stort berg, som uppfyllde hela jorden.” Dan.2:35. (”ett stort berg” symboliserar, en stor makt, ty det skall ske att; "Väldet över världen har blivit vår Herres och hans Smordes och han skall vara konung i evigheternas evigheter." Upp.11:15)

    Kära läsare, kan du i din ande se vilken sten detta är? Det är inte endast han som var; ”…. såsom ett rotskott ur förtorkad jord.”, inte endast han som var; ”…. såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktad, att vi höllo honom för intet.” Jes.53:2-3, inte endast; ”Jesus, profeten, från Nasaret…” ej heller endast; ”…. den sten, som byggningsmännen förkastade,” 1Petr.2:7, nej, denna sten är inte den, ”ringa och föraktade”, denna sten är det som;
”.... skall väcka förundran hos många folk; ja, konungar skola förstummas i förundran över honom.” Jes.52:15, denna sten är Guds hemlighet; Det är; ”Se, här äro jag och barnen, som Gud har givit mig.” Hebr.2:13, det är alla de som har, ”…. kommit till honom, den levande stenen,….. och låtit sig själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus,…” 1Petr.2:4-5. Detta är församlingen, som är hans kropp, Ef.1:23, detta är Kristi fullhet förebildat i 2Krön.7:2,
”Och prästerna kunde icke gå in i Herrens hus, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus.”
Och när Israels barn såg Herrens härlighet över det färdiga templet, föllo de ned med ansiktena mot jorden och tillbådo och tackade Herren, vers 3. Detta var uppenbarelsen av det Herrens hus som endast var en förebild till det verkliga, ty, ”….hans hus äro vi…” Hebr.3:6. Och medan Israels barn föll till jorden inför förebildens härlighet, så föll Johannes ned; ”…. såsom hade jag varit död.” inför det verkliga, ”Guds boning”. Upp.kap.1.
    Kära läsare, kan du nu se, det som ”byggningsmännen” inte kunde se, att denna ”oansenliga” sten, Jes.52:14, inför Gud var ”utvald och dyrbar.” 1Petr.2:4, och såsom Gud har utvalt denna dyrbara sten, så har han ock, ”utvalt oss i honom” Ef.1:4 och att denna sten som Daniel såg, (2:34) är ingen mindre än Jesus Kristus tillsammans med dem som Gud har ”utvalt i honom”. Det är inte längre en sten plus många stenar, detta är Guds hemlighet uppenbarad, en sten, ”…en kropp och en Ande…” det är Kristi fullhet. Detta är Kristi kropp som skall regera i Faderns rike på jorden. Upp.5:10.

Och denna sten, ”…. skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken,” och ”uppfylla hela jorden” Dan.2:34,35,44. Och när så människors själviska och onda regimer är krossade, då går profeten Jesajas ord i uppfyllelse;
”Dock, natt skall icke förbliva, där nu ångest råder………….Så skall herradömet varda stort och friden utan ände…”  Jes.9:1-7 och Guds Ord genom Jeremia;
”Se, dagar skola komma säger Herren, då jag skall låta en rättfärdig telning uppstå åt David. Han skall regera såsom konung och hava framgång, och han skall skaffa rätt och rättfärdighet på jorden.” Jer.23:5, och Mika;
”Och han skall döma mellan många folk och skipa rätt åt mäktiga hednafolk, ända bort i fjärran land.” Mika 4:3. Och Daniels syn går i uppfyllelse;
”Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras.” 7:14, och Sakarjas ord;
”Och Herren skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall Herren vara en och hans namn ett.” Sak.14:9.
Här är Guds outsägligt stora plan för det stundande; Guds rike på jorden, där Jesu bön kommer att gå i uppfyllelse, ”…. ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden…” Här är allt detta mäktiga uppenbarat i Guds Ord. Men Gud är en mästare i att, dölja det uppenbara och uppenbara det fördolda. Dölja det uppenbara för de visa och kloka och de seende, och uppenbara det dolda för de enfaldiga och de icke seende, Matt. 11:25, Joh. 9:39-41.

Nu vill vi se något av detta mysterium i verkligheten; När Jesus kom till jorden och till sitt folk första gången så kom han så som det var sagt genom profeten; han kom, ”… såsom en ringa telning”, och därför kunde Guds folk inte tro att han var den utlovade Messias, ty de förväntade sig att han skulle komma såsom Konungarnas Konung, i makt o härlighet, för att sätta dem fria ifrån sina förtryckare och åter igen upprätta riket åt Israel. Apg.1:6. Det märkliga var att Guds folk då, hade en förutfattad bild av hur Messias skulle komma, men när Jesus väl kom, så kom han inte i enlighet med deras föreställning, Jesus kom inte då i ”makt och härlighet” utan i ”ringhet och föraktad”. De ”visa och kloka” (i egna ögon), såg inte detta, trots att det stod i skrifterna, ty Gud hade dolt detta för dem. Men Gud hade uppenbarat det för dem som ingenting var i egna ögon, för de ringa och enfaldiga; För Maria, Luk.1:46-48, för Simeon och Hanna, Luk.2:25-38, för Petrus, Matt.16:16, för Natanael, Joh.1:47-51.

    Det än mer märkliga är att nu, i vår tid, Guds folk inte har lärt sig av deras misstag, utan har även de en förutfattad mening av hur Jesus skall komma åter. Första gången Jesus kom till jorden så var det förutsagt att han skulle komma i ”ringhet”, men Guds folk förväntade att han skulle komma i ”makt och härlighet” och så förkastade de honom. Nu åter så är det förutsagt i Ordet att Jesus skall komma, ”i makt och härlighet”, men nu förväntar sig Guds folk att han skall komma i svaghet. Ty när det förkunnas att Jesus skall komma för att hämta upp sin  församling till en evig salighet i himmelen, då är det detsamma som att förkunna att han hämtar sin församling och sedan flyr fältet och djävulen och hans anhang får fortsätta sitt onda verk på jorden.   
    Jesus skall komma åter, men inte för att hämta sina utvalda, och sedan fara bort ifrån fienden och hans välde på jorden. Det är att fly. Det är svaghet. Nej, Guds Ord säger något helt annat;
”Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkten på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se Människosonen komma på himmelens skyar med stor makt och härlighet. Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra vädersträcken, från himmelens ena ända till den andra.”  
Han skall församla sina utvalda, inte till himmelen, men, till sig själv! Och så skall det som idag är fördolt för världen, bliva uppenbarat; ”…en kropp och en Ande…”.  Här är kroppens lemmar fullkomnade i Kristus. Nu är de inte längre i första hand; ”lemmar, varandra till tjänst” Rom.12:5, för ”att uppbygga Kristi kropp”, nu är de, under av under; ”…fullvuxna, intill Kristi fullhet.” Ef. 4:12-13. Nu är det de som skall ”regera med Kristus” från ”hans fader Davids tron”, ”Ty från Sion skall lag utgå…”, ”…intill dess att han har grundat rätten på jorden…..” Jes.42:4, och nu är det de som skall, ”… komma över bergen för att förkunna frid och frambära gott budskap…”, ”… Herrens ord från Jerusalem.” Jes. 2:3. 
"Jag vill upphöja dig, min Gud, du konung, och lova ditt namn alltid och evinnerligen. Jag vill dagligen lova dig och prisa ditt namn alltid och evinneligen. Stor är Herren och högtlovad, ja, hans storhet är outrannsaklig." Ps.145:1-3. Så har vi genom alla människoläror utrannsakat  Honom som är outrannsaklig i makt, visdom och nåd.

     Och nätter och dagar går och du märker intet därav, du går där och undrar om det någonsin kan bli något av detta omärkbara frö som Såningsmannen har sått inom dej. När du ser på dej själv så börjar du undra om det alls har begynt att växa. Du tycker snarare att det har gått andligt bakåt med dej än framåt, men, …förakta inte den ringa begynnelsens dag…” Sak.4:10, ty det som begynner i obemärkt ringhet, skall en dag, ”…vara kommet i sin kraft.” Mark.9:1, och ”uppfylla hela jorden.” Dan.2:35, 44.
    Tycker du inte att det är ofattbart stort, att det rike som en dag skall uppfylla hela jorden, har tagit sin ringa begynnelse i deras hjärtan och liv som har trott och tagit emot honom som först var kommen i ringhet och svaghet, såsom ett ringa lamm;
   ”….Se, Guds lamm, som borttager världens synd.” och som nu skall komma åter i makt och härlighet;
”Se, han kommer med skyarna, och allas ögon skola se honom, ja, ock deras som hava stungit honom….”
Först var det endast Guds utvalda som såg Honom, med trons ögon, .... nu åter skall allas ögon se.  

Nu kan Guds rike ej förnimmas med ögonen ty det är fördolt för det naturliga sinnet.
Men, såsom konung David var en ledare och herde för Israel medan ännu Saul (världen) regerade,
2Sam.5:2, så är nu Jesus ledare och herde för dem som Gud; ”…har tagit ut ur världen…”  och givit
åt Jesus, Joh.17:6, medan världen ännu regerar. David begynte inte sitt regerande uppenbart, på tronen i Jerusalem, han begynte det över en ringa skara i öknen, hans regerande kunde inte ”förnimmas med ögonen.” 1Sam.23:13-14. Så regerar Jesus nu över sin "lilla hjord" i den öken som världen är och till dem säger han; "Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket." Luk.12:32.
Så en dag blev riket och makten given åt David, 2Sam.5:3, och konung Davids rike blev uppenbart. Så, en dag, skall Guds rike inte längre vara fördolt, utan bliva uppenbart, ty ängeln sade till Maria; ”Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus. Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.” Luk. 1:31-32.

När Jesus var på jorden första gången så uppenbarade han i ringhet vad som skall komma i fullhet när han har återkommit.
”Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.” Matt.21:12. Såsom Jesus då i miniatyr ställde saker och ting till rätta efter Guds vilja, så skall han i fullhet göra när han har återkommit. Då skall han inte endast sända ut de ”tolv”, utan de tolv gånger tolvtusen. (144000, Upp.14:1)
Folken skall då inte mer behöva stå ”rådlösa vid havets och vågornas dån.”  Luk.21:25. ”Havet” syftar på folkhavet, jmf. Upp.17:15 och ”vågornas dån” är folkens oro, krigslarm och upprorslarm såsom i Luk.21:9. Såsom Jesus då stillade stormen på den ”lilla” sjön, Matt.8:26, så skall han stilla alla folkens stormar, ty; ”Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra, vad ont och fördärvligt är, ty landet (jorden) skall vara fullt av Herrens kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.” Jes.11:9.

Om Jesus var det sagt när han kom till jorden första gången ; ”…Se, jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra din vilja, o Gud.” Hebr.10:7, det var; ”…för att genom offret av sig själv utplåna synden.” Hebr.9:26. Nu åter skall Jesus komma, och nu åter för att göra Guds vilja, det är att Guds vilja skall ske på jorden, såsom den sker i himmelen. Detta är så ofantligt mäktigt och stort, ty vi jordiska varelser är så vana vid att det är mörkrets makter som råder i denna värld, Luk.22:53, så vi har svårt att tro och förstå att det skall kunna bli verklighet; ”ske din vilja,” även på denna sargade jord. Men Gud är den som står bakom sitt eget ord som säger om Jesu kommande regerande;
”Hans kraft skall icke förtyna eller brytas, intill dess att han har grundat rätten på jorden.”  Jes.42:4.

    ”Och inför honom skola församlas alla folk, och han skall skilja dem ifrån varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.” Detta är det första verket för att utbreda Guds vilja på jorden.
Så dömer Jesus nationerna efter hur de har behandlat hans bröder, det är alla dem som har trott på hans namn. Get-nationerna är alla de nationer som har visat förakt och hat mot de på Kristus troende så att de har fått lida; hunger, törst, husvillhet, nakenhet, sjukdom och fängelse och icke fått hjälp. Får-nationerna är alla de som har behandlat Jesu bröder med rättfärdighet.

Redan år 1719 såg poeten Isaac Watts Guds rikes kommande härlighet. Hans sång lyder;
”Jesus shall reign whereér the sun, Does his successive journeys run; His kingdom stretch from shore to shore, Till moons shall wax and wane no more.” Fritt översatt;
“Jesus skall regera varhelst solen, sin fortskridande bana går; Hans kungarike sträcka sig från strand till strand, ända tills månen ej skall växa och avta mer.” (vers 1 av 14).
   Var Isaac Watts en poetisk drömmare eller är det Guds folk idag, som inte kan se eller tro denna kommande härlighet p.g.a. att den kristna traditionen om himmelen har gjort att de med ”seende ögon intet se.” Isaac Watts var i detta fallet ingen drömmare. Hans sång; ”Jesus shall reign,” är väl förankrat i Guds Ord och är en lovsång till Gud som har förutbestämt att detta skall ske. Den sista versen i Watts sång lyder;
”The saints shall flourish in His days, Dressed in the robes of joy and praise; Peace, like a river, from His throne, Shall flow to nations yet unknown.” Fritt övers; “De heliga skall blomstra i Hans dagar, Klädda i dräkter av glädje och lovprisning; Frid, som en flod, från Hans tron, Skall strömma till nationer ännu okända.”  

När Isaac Watts skrev sin sång, så var det inget eget drömmande, ty Guds Ord säger;
”I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.”  Ps.72:7.
Det var konung Salomo som fick framföra detta stora löfte och det är uppenbart att han inte talade om sig själv, utan om Jesus, Konungarnas Konung, ty det står;
”Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.”
Vi behöver inte tvivla på att Guds rike blir ett verkligt rike på jorden,  ty Jesus, mer än någon annan, visste vad utlovat var genom profeten Jesaja;
"Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.” 9:6.

Jesaja är den profet som mest och tydligast fått förutsäga Guds rikes kommande härlighet;
”Och det skall ske i kommande dagar att det berg där Herrens hus är skall stå där fast grundat och vara det yppersta ibland bergen och upphöjt över andra höjder; och alla hednafolk skola strömma dit, ja, många folk skola gå åstad och skola säga: Upp, låt oss draga åstad till Herrens berg, upp till Jakobs Guds hus, för att han må undervisa oss om sina vägar, så att vi kunna vandra på hans stigar. Ty från Sion skall lag utgå, och Herrens ord från Jerusalem.” Jes.2:1-3.

”Alla dalar skola höjas och alla berg och höjder sänkas…” Jes. 40:4. ”Alla dalar skola höjas…”, det är uppfyllelsen av; ”.... den som ödmjukar sig själv, han skall bliva upphöjd.” Matt.23:12. och av; 
”Men de ödmjuka skall ärva jorden.”, Ps.37:11, KJ:s övers., och ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden” Matt.5:5.
”…och alla berg och höjder sänkas,” det är uppfyllelsen av; ”Och den som upphöjer sig själv, han skall bliva ödmjukad…”, och av;
”Ty en dag har Herren Sebaot bestämt, som skall komma över allt stolt och övermodigt och över allt som är upphöjt, och det skall bliva ödmjukat, …...Och människornas högmod skall bliva nedböjt och männens övermod nedbrutet, och Herren allena skall vara hög på den dagen.”  Jes.2:12-17.

”Se, dagar skola komma, säger Herren, då jag skall låta en rättfärdig telning uppstå åt David. Han skall regera såsom konung och hava framgång, och han skall skaffa rätt och rättfärdighet på jorden.” Jer.23:5,  ty han skall; ”… härska från hav till hav och ifrån floden intill jorden ändar…” Ps.72:8, 
”…. till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter,” 1Kor.15:25,   
”Så skall herradömet varda stort och friden utan ände…” Jes.9:7. Den Sv. övers. är här svag, King James övers. är här mer grundtexttrogen;
”Of the increase of his government and peace there shall be no end....”, Herradömet skall inte endast vara stort, det skall först och främst; vara utan ände, vara utan slut,  Herrens herradöme skall växa hela tiden, till dess; ”…allt har blivit Sonen underlagt…” 1Kor.15:28.

”Jorden är Herrens och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå.” Ps.24:1.
”Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger. Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.”  Matt.12:20-21.

”Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen. Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt. Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna genom rättfärdighet. Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren. Dig frukte man så länge solen varar och så länge månen skiner, från släkte till släkte. Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur, som vattnar jorden. I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes. Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar."  Ps 72:1-8. Läs hela Ps. 72.

Må därför vårt hjärtas bön vara den bön som Jesus har lärt oss;                                                                                   
”…. tillkomme ditt rike, ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.”                        
                                                                        Amen, kom snart Herre Jesus.