Vidden av Kristi försoningsverk                          

Vidden av Kristi försoningsverk är som universum; omätligt och ofattbart stort, det sträcker sej långt, långt bortom vad vi har fått lära oss i "våra" församlingar.
 "... så att ni tillika med alla de heliga till fullo förmån fatta, vad bredden och längden och höjden och djupet är, och så lära känna Kristi kärlek, som övergår all kunskap..." Ef. 3:18-19.

"Angående denna frälsning hava profeter ivrigt forskat och rannsakat, de som profeterade om den nåd som skulle vederfaras eder." 1Petr.1:10. "... och i de tingen åstunda jämväl änglar att skåda in." 1:12.
Tänk vilken nåd att, "... i de tingen" får vi nu skåda in i och vad större är; denna frälsning och nåd får vi ta emot och leva i. Profeterna har fått förutsäga det och apostlarna har fått uppenbara det för oss, men, ….. vidden av Kristi försoningsverk har samtidigt motsagts och förminskats, inte av ateister och agnostiker, utan av Guds eget folk, av  Kristi församling, som skulle förkunna den obegränsade vidden, men som istället har förkunnat ett starkt begränsat Kristi försoningsverk.
Det har blivit nu, i det Nya Förbundet, såsom det var i det Gamla Förbundet, de största tvivlarna och förnekarna till Guds Ord är Guds eget folk. Det är nu, såsom det var när Paulus skrev dessa ord;
”…. för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna.” Rom.2:24, … därför att församlingen har, såsom Elifas och hans båda vänner, inte talat om Herren vad rätt är, Job 42:7. Gud har i sitt Ord lovat att allt som har fallit genom Adam, skall i Kristus bli upprättat igen. Detta har den fundamentalistiska (bokstavstroende) församlingen förnekat genom ett antievangelium som förkunnar att allt inte skall bli upprättat igen, utan dem (en överväldigande majoritet av männskligheten) som lämnar detta jordelivet utan frälsningen i Kristus, skall gå evigt förlorade. Och inte endast det, de skall även plågas i all evighet.
Himmelske Fader, förlåt ditt folk, ty de vet inte vad de gör, när de tror och förkunnar en sådan lära.  
 
"Men ängeln sade till dem: Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba. I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden bland människor, till vilka han har behag!" Luk. 2:10-14.
Ett av de mest allomfattande och underbara ord i detta ämne finner vi i Kol.1:20;  
"... och att genom honom försona allt med sig, sedan han genom blodet på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske med allt vad på jorden och i himmelen är."
Och Ordet i Ef.1:10 förstärker detta ytterligare;
”… om en ordning som i tidernas fullbordan skulle komma till stånd, det beslutet, att i Kristus sammanfatta allt som finnes i himmelen och på jorden.”
När den Helige Ande får uppenbara för oss, hur oändligt stort detta ord är, då fylls vår ande av outsäglig tacksägelse, lovsång och vördnad inför Gud, alltings skapare. Kristi försoningsverk övergår all vår kunskap och allt vårt förstånd, ty Kristi försoningsverk är ett uttryck för hans kärlek till dej och mej och hela skapelsen. Inte många idag ser och tror detta ords djupa och allomfattande innebörd, ty genom våra egna läror, har vi så förvänt/förvrängt Guds Ord, så att av de hundra fåren som en man (Gud) hade, de 99 kommer att gå förlorade och ett bli räddat, Luk. 15:4. Förlåt att jag spetsar till det, men Guds folk behöver vakna upp från likgiltigheten över vad som skall ske med alla de miljarder människor som under sitt jordeliv inte har kommit till frälsning i Kristus och alla de miljarder som har levat i totalt mörker innan Jesus kom till oss i denna mörka värld.
Vill du göra en ärlig analys så skall du finna att detta är i stora drag summan av våra traditionsläror. De flesta av oss har nära och kära som har lämnat detta jordelivet utan frälsningen i Kristus, skall vi då tro, såsom vi har blivit undervisade i "våra" kyrkor, att då är allt hopp ute för dem? Skall vi tro att för dem gäller inte längre Kristi försoningsverk på korset? Är det vad vi har lärt oss genom traditionen som vi skall grunda vår tro och förtröstan på, eller är det vad Guds Ord säger? Käre läsare, är du villig att följa med och se vad Guds Ord verkligen säger i detta ämne, innan du säjer om dessa själar, "... det är för sent, de går evigt förlorade?"
Du vet lika väl som jag vilka, "... dessa tre..." är som skall bestå; "... tron, hoppet, kärleken..." 1Kor.13:13. 
Nu vill vi se i Ordet att det finns ett fast och bestående löfte att stå på för dem som i den andra döden, i eldsjön, kommer att hoppas på Guds frälsning genom Jesus.
Du behöver inte svara mej, men ge dej själv ett ärligt svar på denna enkla fråga; Om hoppet skall bestå och det inte finns något hopp för dessa själar som vi genom våra läror har dömt till evig förtappelse, …. vari skall då hoppet bestå?? Vilket värde har då ett bestående hopp?? Ty vi, som redan är frälsta, får ju efter uppståndelsen,  "... se ansikte mot ansikte...".1Kor.13:12.
"Men ett hopp, som man ser fullbordat, är icke mer ett hopp; huru kan någon hoppas det som han redan ser?" Rom. 8:24. Därför, … hoppet skall bestå och det för dem som i detta livet ej har kommit till sin Gud och Frälsare.
Någon läsare kanske invänder; "Men det står ju klart och tydligt i Guds Ord";
"Och dessa skola då gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv." Matt. 25:46, och 2Tess. 1:9, Jud. v 7, m.fl. Vi kommer aldrig att förstå vidden av Kristi försoningsverk genom "bokstaven", ty,
"... bokstaven dödar, men Anden gör levande", 2Kor.3:6. Gud talar till världens barn genom bokstaven, tex. "... han skall vedergälla var och en efter hans gärningar". Rom.2:6,
"Hedra din fader och din moder, och du skall älska din nästa så som dig själv." Matt.19:19. Det behövs m.a.o. inget andligt sinne för att förstå dessa ord, ty;
"... en själisk människa tager icke emot, vad som hör Guds Ande till..." 1Kor.2:14. Men till sina barn som hungrar och törstar efter "Ande och Liv", talar han genom den Helige Ande;
"Men vi hava icke fått världens ande, utan den Ande som är av Gud, för att vi skola veta, vad som har blivit oss skänkt av Gud. Om detta tala vi ock, icke med sådana ord, som mänsklig visdom lär oss, utan med sådana ord, som Anden lär oss; vi hava ju att tyda andliga ting för andliga människor." 1Kor.2:12 f.
Så, om det är Bibelns "bokstav" (i detta fallet ordet evig, som för övrigt är en felaktig översättning från grundtexten. Den rätta översättningen är tidsålder) som har talat om för dig att alla de oräkneliga skaror som inte har blivit frälsta under sitt jordeliv, skall gå evigt förlorade, så "dödar" bokstaven något inom dig, något av din förståelse av Guds plan går förlorat. Ett tydligt ex. på att vi inte kan förstå Guds plan genom "bokstaven", finner vi i bl.a. Matt.24:51;
"... och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan." Du minns säkert vad Jesus sade till en av dem som var med honom i Getsemane, Matt.26:52. Skulle han som uppmanar oss att inte ta till svärd, själv ta till svärd? Nej, förvisso inte, detta ordet i Matt. 24:51 har en helt annan betydelse som inte framgår i den Sv. övers. Grundtextens innebörd av detta ord är; "... och han skall avskilja eller avskära honom från hans befattning/tjänst och låta honom få sin del med skrymtare...".
Samma andemening/innebörd, finner vi i bl.a. Rom.11:17-20;
"Men om nu några av grenarna hava brutits bort ...”, "För sin otros skull blevo de bortbrutna..."    Men om Guds Ande av nåd uppenbarar för dej och mej, vad Gud har gömt under "bokstaven", då blir det för oss, inte en fundamentalistisk bokstavstro, utan; "De ord som jag har talat till eder, äro ande och äro liv." Joh.6:63, och det föder lovsång och tacksägelse till Gud, som har uppenbarat sitt Ord, genom sin Ande.

Hur har vi kunnat komma så långt ifrån Sanningens Ord, när det gäller att förstå Guds frälsningsplan genom Jesus Kristus? Ett svar är att vi har läst Guds Ord som man läser en instruktionsbok. I en instruktionsbok är det bokstaven som talar om för användaren av en maskin hur den skall skötas. På så vis är Bibeln en instruktionsbok för hur vi skall leva. Men vill vi förstå hur en komplicerad maskin kan fungera som den gör, så måste vi lära känna konstruktören och bli god vän med honom, ty han uppenbarar inte sina hemligheter för vem som helst. Så är det också med Gud och hans plan för sin skapelse. I Bibeln har Gud gömt "...en skatt i en åker..." Matt 13:44, Gud har gömt sin plan under jorden, det är under bokstaven; "... för att de som icke se, skola varda seende och för att de som se, skola varda blinda." Joh.9:39. Sådan är Guds fördolda visdom; "... för att icke något kött skall kunna berömma sig inför Gud." 1Kor.1:29. Läs även Matt.13:11-17
Ett annat svar är vår otro. På samma vis som; "... för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar." Matt.13:58, på samma vis kan inte den Helige Ande uppenbara för många av Guds barn idag om vidden av Kristi försoningsverk och alltings återupprättelse, Apg.3:21, p.g.a. människolärorna som förkunnar emot Guds Ord att allt inte skall bli upprättat igen. Det är otro.
När nu Guds Ord, genom aposteln Paulus, säjer att han har "försonat allt med sig", låt oss då höra till dem som tror att ingen, absolut ingen, är undantagen denna försoning. Allt är försonat med Gud genom Jesu Kristi kors, men allt har inte kommit till Gud ännu, men Guds Ord säger att det skall göra det, ty,
"... såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande. Men var och en i sin ordning..." 1Kor.15:22-23
Har du tänkt på vad ordet; "... en förstling av de varelser han har skapat." Jak.1:18, i verkligheten betyder? Guds Ord ger svaret. När Jakob skriver;
"... en förstling av de varelser han har skapat.", då menar han "en förstlingsfrukt", i enlighet med ordet i 5Mos.26:10; "Och här bär jag nu fram förstlingen av frukten på den mark som du, Herre har givit mig...". Paulus skriver; "... ni ären ett Guds åkerfält...". 1Kor.3:9. På en åker bärgar man inte bara en första skörd, (förstlingsfrukt), Man bärgar nya skördar varje år. Så är det också med "Guds åkerfält", världen. Att det bärgas nya skördar under nya år på ett vanligt åkerfält förstår alla, men att tydliggöra att det skall bärgas nya skördar för Gud i kommande tidsåldrar, det är oerhört svårt för de flesta av Guds barn att tro och förstå!
Efter en första skörd så kommer det flera kommande skördar. Såsom Jesus är; "... förstlingen av dem som uppstå från de döda..." Apg.26:23, så är vi, som nu är frälsta, förstlingen, "... av de varelser han har skapat." Såsom Israel kom inför Gud och sade; "Och här bär jag nu fram förstlingen av frukten på den mark (på den jord) som du, Herre, har givit mig.", så kommer Jesus inför Gud och säger;
"Se, här äro jag och barnen, som Gud har givit mig." Hebr.2:13. De är en förstling från den jord (världen) som Gud har givit till sin älskade son. 
"Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen (Guds åkerfält) och givit åt mig..." Joh.17:6.
I den underbara sången; "Gå Sion din Konung att möta", sjunger vi;
"Han kommer i makt att regera tills Gud uti alla blir allt, var glad, var glad och hylla din konung och Gud ....". Hur många av Guds barn tror på vad de själva sjunger, att en dag, Gud uti alla blir allt? Än mer, hur många gånger har du hört detta förkunnas? Visst är Guds folk ett märkligt folk! Hur skall världens barn vilja/kunna tro på;
"... honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera, än någon kan räkna?” Job 9:10, om inte ens Guds egna barn tror och förkunnar det? Ja hur?

När så Guds Ord säger; "Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat.", så betyder det att det är Guds beslut och inte vårt eget beslut och att vi är den; första frukten, den första skörden, den första skaran som har blivit "födda till liv" och att det därefter skall komma nya och flera skördar i kommande tidsåldrar.
Vi har så genom våra egna läror gjort detta ord till intet, genom förkunnelsen att när Nådens tidsålder är slut, då är även nåden slut och då gives det ingen mer frälsning, m.a.o. vi har så förvänt och förvrängt Guds Ord och fått det till att vi är både den första och den sista skörden för Guds rike istället för endast den första, såsom Guds Ord säger.
Förhäv dig icke och mena att du minsann har trott på Jesus och är frälst, men de andra har inte trott och får "stå sitt kast". Läs Apostelns ord;
"Ty av nåden ären ni frälsta genom tro - och det icke av eder själva, Guds gåva är det." Ef.2:8.
Förhäv dig icke, ty Jesus har sagt; "... många som äro de första skola bliva de sista och många som äro de sista skola bliva de första." Matt.19:30.
Men Gud vare tack och lov, vi som har blivit frälsta nu under Nådens "år", vi är endast en, "…förstling av frukten på den mark (på Jorden) som du, Herre har givit mig...", det är; en förstlingsfrukt från Jorden, som Gud har givit Jesus, ty; honom, Jesus, "... har han (Gud) "... insatt till arvinge av allt..." Hebr.1:2. 

Majoriteten av den organiserade kristenhetens läror går emot Guds Ord när det gäller vidden av Kristi försoningsverk. De förkunnar att Guds nåd inte gäller dem som har lämnat detta jordelivet utan frälsningen i Kristus. Och därmed förkunnar de att Guds nåd har ett slut. Kära läsare, om Guds nåd har ett slut, då har också Gud ett slut. Såsom Gud är kärlek, så är Gud nåd. 
"Men vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?" Jes.53:1.
" Det behagade Herren att slå honom med krankhet; om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och Herrens vilja skulle genom honom hava framgång." Jes.53:10.
Vad är Herrens vilja?  "... som vill, att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen." 1Tim.2:4. "... ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden;" Matt.6:10.
"Därför säger han vid sitt inträde i världen: "Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig; i brännoffer och syndoffer fann du icke behag. Då sade jag: "Se, jag kommer - i bokrullen är skrivet om mig - för att göra din vilja, o Gud". Hebr.10:5-7. Vill du höra till dem som tror vad Guds Ord säger, även om du inte kan, "... till fullo förmå fatta, vad bredden och längden och höjden och djupet är, och så lära känna Kristi kärlek, som övergår all kunskap." Ef.3:18-19?
"Saliga äro de som icke se, och dock tro." Joh.20:29.
 
Från Guds sida är allting klart. Nu återstår den förlorade människan, hur skall det gå för henne? De etablerade lärorna känner de flesta till, de är i korthet; har du inte valt att ta emot Jesus som din frälsare under detta jordelivet, så är det för evigt för sent.
Men nu står, Gud ske lov, Guds Ord över, långt, långt över de etablerade lärorna;
"Se, mina tankar äro icke edra tankar, och edra vägar äro icke mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himmelen är högre än jorden, så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar och mina tankar högre än edra tankar." Jes.55:8-9.
"Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas: Herrens nåd är det, att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet." Klag.3:21-23.

Först må vi besinna att när Ordet säger att; " Herrens barmhärtighet är var morgon ny," så är det inte endast var 12-timmars dags morgon som den är ny. Den är i lika hög grad ny var Guds dags morgon, ty för Gud är; "… en dag såsom tusen år och tusen år såsom en dag" 2Petr.3:8. Nu är det den sjätte dagen i Guds stora vecka och den sjunde dagens morgon är nära, den begynner när Jesus har återkommit och då är Herrens nåd och barmhärtighet ny. Då uppfylles ordet i bl.a. Jes.9:1-7, Jes.11. Därefter begynner den tid som Paulus helt kort omnämner i Ef.1:10, "tidernas fullbordan," om vilken jag tror är den tid under vilken Jesus skall; "... återfå sin arvsbesittning," ty honom har Gud "... insatt till arvinge av allt..." Hebr. 1:2. Detta ofattbart stora är förebildat för oss i 3Mos. 25 kap., där "Sabbatsåret" förebildar Jes. 9:1-7, och kap. 11, Sak 14:9 m.fl. och "Jubelåret" förebildar den tid som begynner därefter;
"Under ett sådant jubelår skall var och en av eder återfå sin arvs- besittning." 3Mos. 25:13. Och så skall till sist det ordet fullbordas;
"Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla." 1Kor.15:28. 
Denna stora dagens morgon blir en morgon av jubel och lovsång;
"Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig..." Ps.66:4, 
"Lovsjungen Herren, I hans fromme, och prisen hans heliga namn. Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd: om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel." Ps.30:5-6.
Nu är det aftonskymning i världen, "… natten är framskriden och dagen är nära," det är den sjätte dagens afton och Jesu ord till oss i denna mörka tid är;
"Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade." "Saliga ären I som nu gråten, ty I skolen le." "I skolen bliva bedrövade, men eder bedrövelse skall vändas i glädje." Matt.5:4, Luk.6:21, Joh.16:20., ty, "... om morgonen kommer jubel."  
Ordet i Jak.1:18, "... en förstling av de varelser han har skapat.", är en deluppfyllelse av profetian i Jes.53:11, "Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad;"
I grundtexten står det; "bli tillfreds." Kan du nu se något av detta ords djupa betydelse? Under den nuvarande tidsåldern har endast en liten del "... av de varelser han har skapat.", kommit till Gud genom Jesus Kristus, därför är det en deluppfyllelse av ordet i Jes.53:11. Jesus bliver inte mättad med att se endast en del av frukten, skörden, bärgad, han blir mättad när allt är bärgat och det sker inte under denna tidsålder och inte under nästa tid, som är den sjunde dagen, vilodagen, i Guds stora vecka, den verkligt stora skörden börjar i den tid som kommer därefter.
”… vilken dock himmelen måste behålla (Jesus) intill de tider, då allt skall bliva upprättat igen, varom Gud har talat genom sina forntida heliga profeters mun.” Apg.3:21,
”… om en ordning, som i tidernas fullbordan skulle komma till stånd, det beslutet, att i Kristus sammanfatta allt som finnes i himmelen och på jorden.” Ef.1:10.
"Ty det var Gud, som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord. Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud. Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud." 2Kor.5:19-21            
Vid Jesu födelse så var det endast "... den himmelska härskaran som lovade Gud och sade: "Ära vare Gud i höjden och frid på jorden bland människor, till vilka han har behag!"  Det skall komma en dag, då inte bara den himmelska härskaran skall lovsäga Gud, utan;
"... allt skapat, både i himmelen och på jorden och under jorden och på havet, och allt vad i dem var hörde jag säga: Honom som sitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och priset och väldet i evigheternas evigheter." Upp.5:13.
 "Och det skall ske på den tiden, att hednafolken skola söka telningen från Isais rot, där han står såsom ett baner för folken; och hans boning skall vara idel härlighet." Jes.11:10.
"Och Anden och bruden säga: Kom. Och den som törstar, han komme; ja, den som vill, han tage livets vatten för intet." Upp 22:17. 

Vi sade ovan att från Guds sida är allting klart, men människan i världen vandrar i synd och mörker och vill inte komma till sin Gud och Skapare. Men misströsta inte, Fadern har inte bråttom och han har allt i sin hand, han vet att det skall komma en dag då den "andra döden" har verkat sitt ändamål, nämligen att såsom människor nu, i den första döden, kommer till Jesus därför att dom törstar efter oförgängligt liv, så skall de verkligt stora skarorna, en dag, hörsamma Ordet som då skall genljuda till alla dem som befinner sig i den andra döden;
"... den som vill, han tage livets vatten för intet." Har du som läser detta ännu inte kommit till tro på Jesus Guds Son, världens Frälsare, men förnimmer Guds kallelse till dej, så vet att;
"... den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut." Joh. 6:37. Detta löfte gäller även i den andra döden, ty Guds Ord skall aldrig förgå.
 Läs även; Jes 1:18, 43:25, Ps 32, Apg 4:12, 1 Joh 1:9, m.fl.
"Och när Jesus hade tagit emot vinet, sade han: Det är fullbordat. Sedan böjde han ned huvudet och gav upp andan." Joh.19:30.
Kristi försoningsverk blev fullbordat på korset och vidden av detta verk gäller lika länge som det finns en förlorad syndare, inte endast i den nuvarande tiden, utan gäller för alla kommande tider.
Himmeske Fader, tack för att det du uppenbarade för Simeon i templet, det har du av nåd låtit oss se;
"... ty mina ögon hava sett din frälsning, vilken du har berett till att skådas av alla folk: ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet, som skall givas åt ditt folk Israel.”

Jesus sade; "Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares." Joh.6:12. Är inte "överblivna" människor (människor som inte har blivit frälsta under sitt jordeliv) mer värda för Herren än förgängliga brödstycken? Jo, förvisso!
Vi ber att du genom dessa enkla rader skall få nåden att se bortom bergen av människoläror, läror som hindrar oss att se och förstå hur oändligt stort Kristi försoningsverk är, så att du redan nu i ditt hjärta kan stämma in i den lovsång som en dag skall genljuda hela universum, då; ... allt skapat skall lova Herren, Ps. 148, ty hur skall allt skapat kunna lova Herren, om inte Herren först har frälst allt skapat???
Jesu ord;
”Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.” Joh.12:32, och apostelns ord;
”Jesus Kristus är densamme i går och i dag, så ock i evighet.” Hebr.13:8.
Jesus var världens Frälsare i går, Jesus är världens Frälsare i dag, så skall Jesus även vara världens Frälsare i evighet (grundtextens ord = ”i tidsåldrarna”).
”Amen. Lovet och priset och visheten och tacksägelsen och äran och makten och starkheten tillhöra vår Gud i evigheternas evigheter. Amen.” Upp.7:12
                                                                                       ************