Rebeckas hjärtesorg                                       

                            Har du någon gång undrat varför Rebecka sade;
                           
”Om det skulle gå så, varför skulle jag då vara till?” 1Mos. 25:22
 
Vi vet inte mycket om Rebecka, jag tror att hon var en kvinna;

”… smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud.” 1Petr.3:4.
”Och Isak bad till Herren för sin hustru Rebecka, ty hon var ofruktsam; och Herren bönhörde honom, så att hans hustru Rebecka blev havande. Men barnen stötte varandra i hennes liv; då sade hon: Om det skulle gå så, varför skulle jag då vara till? Och hon gick bort för att fråga Herren.” 1Mos.25:21-22.
 
Rebecka förstod att barnen inom henne inte var eniga som bröder borde vara. Det var ingen frid, det var strid. Kan du förnimma den sorg och oro hon kände inför dessa barns födelse och uppväxt. De var oense innan de ens var födda. Hur skulle det då gå när de blev vuxna? Det är därför hon säjer;
”… varför skulle jag då vara till.” och det är därför som;   ”… hon gick bort för att fråga Herren. Och Herren svarade henne;

"Två folk finnas i ditt liv, två folkstammar skola ur ditt sköte söndras från varandra; den ena stammen skola vara den andra övermäktig, och den äldre skall tjäna den yngre.”  1Mos.25:21-23
 
Vi vet inte om Rebecka redan då förstod att den ena skulle bli en andligt sinnad son och den andra en jordiskt sinnad son. Men vi vet att Rebecka var andligt sinnad, ty hon sade till Isak;

”Jag är led vid livet för Hets döttrars skull. Om Jakob tager hustru bland Hets döttrar, en sådan som dessa, någon bland landets döttrar, varför skulle jag då leva?” 1Mos.24:3, 27:46.
 
Senare, när Esau och Jakob växte upp, skulle denna kamp dem emellan bli allt tydligare. Det var en kamp mellan den själsliga människan, Esau, och den andliga människan, Jakob. Rebeckas längtan var att hennes barn, både Esau och Jakob, skulle vara andliga och vilja gå Guds vägar. Men när hon såg att Esau tog hustrur från Kanaans folk, ty det var inte efter Guds vilja, så blev hon, ”led vid livet.” 1Mos.28:1. Rebecka hade önskat att bägge hennes söner skulle vilja gå Guds vägar och därför när Esau gick sin egen väg, blev det en ”hjärtesorg” för Rebecka och Isak, 1Mos.26:35. 
 
När Rebecka sade; ”… varför skulle jag då vara till.”, så uppenbarar hon en andlig sanning som alla Guds barn har att gå igenom. Hon hade upptäckt att det var två ”viljor” inom henne och mellan dessa två var det kamp och det gjorde henne så bedrövad att hon ej längre ville, ”vara till.”
Detta förebildar den kamp som är inom varje kristen. Två viljor, Esaus och Jakobs;

”Ty köttet har begärelse mot Anden och Anden mot köttet; de två ligga ju i strid med varandra för att hindra eder att göra, vad i viljen.” Gal.5:17. "Och köttets sinne är död ....." Rom. 8:6
Hur ofta är det inte som den andligt sinnade kristne finner denna kamp så svår att hon säjer med Rebeckas ord; ”… varför skulle jag då vara till?"
 
Jag tror att Rebecka bad mycket till Herren över denna sin sorg, och jag tror att hon blev bönhörd genom sin son Jakobs förstfödde son, Josef.
Så Josef var säkert Rebeckas bönesvar, ty mellan Josefs två söner, Efraim och Manasse, var det inte strid, utan Andens sinne, som ”är liv och frid.” Rom.8:6 och därför, till skillnad från tidigare, blev bägge sönerna, välsignade.
Rebeckas fråga; ”… varför skulle jag då vara till”, är kanske även din fråga till Herren. Guds svar till dej och mej är Jesu Kristi kors, ty där har den ”förstfödde” ”Esau” dött;


”Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv, som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig.
    Gal. 2:19-20.