Kristi brud, del 1 | kristnabrev

Kristi brud, del 1

”Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är prydd för sin brudgum.” Upp. 21:2
”Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.” Upp. 21:9

Kära läsare, om du har en andlig hunger, längtan och vilja, att se bortom bergen av traditionens läror, som skymmer undren i Guds plan för Kristi brud, då hör du till dem som Jesus benämner; ”saliga”, som skall bli mättade. Men till de andligt mätta säger Jesus; ”Ve eder som nu ären mätta, ty I skolen hungra!”
Det är till de saliga som nu hungrar, som detta brev vänder sig, och min bön är att det skall bli till Guds namns ära i deras hjärtan som älskar Jesus.

Kristi brud är inte det vi har fått lära oss i vår andliga förskola, (samfundskristendomen). Det vi där har fått lära oss, som du troligen redan vet, är att församlingen är Kristi brud. Detta är en lära som är så djupt rotad i församlingen så att jag tror inte att det ens finns en minsta tanke på att det skulle kunna vara annorlunda. Dock, det är annorlunda och här ber vi om nåd till att få se vem Kristi brud är, varifrån hon kommer, när hon kommer och se något av Kristi bruds härlighet och sist, men inte minst, Guds överväldigande stora plan för henne. Dessa stora frågor vill vi här, med Guds nåd, försöka klargöra något av, ty ämnet är så oändligt stort, så det kan endast bli berört.

Som vi sagt i andra brev, säjer vi nu åter, att under de två tusen åren sedan Jesus och apostlarnas undervisning, så har den ”sunda läran”, (2Tim.4:3) blivit uppblandad med människoläror som har gjort Guds Ord om intet. Läran att den nuvarande församlingen är Kristi brud är en sådan lära, som gör att Guds folk inte kan skilja mellan Kristi kropp och Kristi brud, utan tror att församlingen är både brudgum
("... församlingen, ty den är hans kropp..." Ef.1:23) och brud i en och samma kropp. Såsom Kristus är Guds hemlighet, Kol.2:2, så är även Kristi brud Guds hemlighet, en hemlighet som inte kan förstås med det naturliga sinnet, en hemlighet som skall uppenbaras i slutet av Guds rike, då Kristi brud har gjort sig redo.

  Såsom det finns en antikrist, (och många antikrister) (emot Kristus), så finns det även en antikristibrud, (och många sådana) (den organiserade kristna församlingen, som ger sig ut för att var Kristi brud, men som är skökoförsamlingar).
Det är i kontrasten mellan den oäkta brudens, av världen befläckade klädnad och den sanna brudens fina, skinande och rena linne, som vi ser vilken som är Kristi sanna brud och vilken som är den stora skökans efterapning.
Den stora skökans förförelsemakt är stor, så stor så att Guds folk har blivit bedragna till att tro att församlingen som de är medlemmar i, är Kristi brud, medan det i verkligheten är den stora skökans döttrar. Jag talar nu om organisations-kristendomens församlingar, församlingar som är registrerade och godkända och har sina namn i denna värld.

Det har inget värde i sig att peka på hur vilseledande den allmänna läran om Kristi brud är, om inte läsaren samtidigt får öppnade ögon till att se vad Guds folk har gått miste om genom denna lära. Gått miste om Guds oändligt stora plan för Kristi brud, och som en följd därav även gått miste om att förstå att Guds nåd mot en värld fallen i synd och död, är lika evig som Gud själv. (Vi har skrivit en del om Kristi brud i andra brev, men inte något brev speciellt om Kristi brud, (förutom brevet "Det Nya Jerusalem).
Därför blir det här en del upprepningar, som jag hoppas läsaren har överseende med.)

”Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.” 1Kor.12:27. Om vi nu kan lämna bakom oss den vilseledande läran att den nuvarande församlingen är Kristi brud, så förstår vi att Kristi kropp började växa på pingstdagen för två tusen år sedan och har alltsedan dess vuxit med dem som ”låtit sig frälsas” och när Johannes i sin syn såg, i slutet av Nådens tid; ”… någon som liknade en människoson, …” Upp.1:13, så var det inte Kristus tillsammans med sin brud han såg, nej, det var Kristi kropp fullbordad han såg. Jesus tillsammans med alla dem som Gud har givit honom under Nådens tid; "Se, här äro jag och barnen, som Gud har givit mig." Hebr.2:13.

Och när han åter, senare, i slutet av Guds rikes tid, (tusenårsriket), såg;
”… den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är prydd för sin brudgum.”, då var det Kristi brud fullbordad han såg. Kristi kropp är den levande Gudens nya tempel, byggt av levande stenar, ... men Kristi brud är den levande Gudens nya stad, det nya Jerusalem, byggt också det av levande stenar.
Härav förstår vi att under den nuvarande tiden pågår den Helige Andes verk att, (fördolt), fullborda Guds hemlighet, Kristi kropp, (tempel), så att det i slutet av den här tiden, det som Johannes såg i sin syn, skall uppenbaras för allas ögon;
”Se, han kommer med skyarna, och allas ögon skola se honom, ja ock deras som hava stungit honom; och alla släkter på jorden skola jämra sig vid hans åsyn. Ja, amen.” Upp.1:7.
Så skall det ske på samma vis med Guds hemlighet, Kristi brud, hon fullbordas fördolt under nästa tid, (Guds rike), så att det i slutet av den tiden, det som Johannes såg i sin syn, det skall uppenbaras för allas ögon när den heliga staden kommer ned från himmelen, från Gud.

Så skall, under Guds rikes tid, Kristus vara Guds uppenbara tempel på jorden, då uppfylles Jesajas profetior över hela jorden; "Ty från Sion, (Guds tempel), skall lag utgå, 2:3,(det blir uppfyllelsen av;
"En konung skall uppstå, (Kristus), som skall regera med rättfärdighet, och härskare, (Kristi kropp), som skola härska med rättvisa." Jes.32:1) ............................ ända fram till nästa tid, tidernas fullbordan, Ef.1:10. Då skall Kristi brud vara Guds uppenbara stad på jorden och det blir genom henne som Jesajas stora profetia i Jes.2:3 fullbordas; ".... och Herrens ord från Jerusalem.", som är; Jesu Kristi eviga Evangelium till en i synd fallen värld; "KOM".
"Och jag såg i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, han och Lammet." Upp.21:22.

Ämnet är ju Kristi brud, men för att vi ska förstå skillnaden mellan Kristi kropp och Kristi brud så ser vi att såsom Kristi fullbordade kropp uppenbaras i slutet av denna tid, …. så uppenbars Kristi brud, först i slutet av nästa tid och såsom Gud under denna tid insätter ”lemmarna i Kristi kropp”, 1Kor.12:18, så begynner Gud, först under nästa tid, att dana Kristi brud.
Det är genom att samfunden har tolkat Paulus ord i Ef. 5:25-33 på ett själiskt (bokstavligt) sätt, (trots att Paulus har lärt oss att det som ”hör Guds Ande till”, att ”det måste utgrundas på ett andligt sätt” 1Kor.2:14) som det har blivit så fel, så att församlingen nu förkunnas vara både Kristi kropp och Kristi brud i en och samma kropp. Paulus, som undervisat så mycket om Kristi kropp, visste ju att Gud nu, under Nådens tid, har gjort;
”… de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarevärv, att uppbygga Kristi kropp, …” Ef.4:12, och att sedan, under nästa tid, (tusenårsriket) Gud då kommer att göra de heliga skickliga till sitt tjänarevärv, att uppbygga en annan kropp, Kristi brud, så att det i slutet av den tiden skall sägas;
”… tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo.” Upp.19:7.

Det blir först genom Lammets bröllop, i slutet av den sjunde dagen, (som är Guds rike), som den stora andliga hemligheten uppenbaras, ty då skall; ”… de tu”, Ef.5:31, bli ett. Såsom Adam var i begynnelsen, han var både maskulinum och femininum i sin kropp, så skall det åter bli med den siste Adam, Kristus, när Guds rådslut är fullbordat. Det är inte underligt att Paulus utbrister;
”Den hemlighet som ligger häri, är stor; jag säger detta med tanke på Kristus och församlingen.”
Den församling det här handlar om är inte den nuvarande, utan den nästkommande, församlingen under tusenårsriket.
(i 1917 års övers. finns det en felöversättning som, bl.a., gör att den etablerade läran om Kristi brud är så starkt rotad. I ex. Ef. 5:25-27, benämns församlingen tre gånger i femininum. King James, m.fl. övers., bl.a. den norska, är här grundtexttrogen, med ordet ”it” (den) om församlingen).

Gud har en förutbestämd tid för allt.
”Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, …” Gal.4:4.
En förutbestämd tid, (Lagens tid) under vilken Jesus blev fullkomnad som huvudet för sin kropp, församlingen. Sedan en förutbestämd tid, (Nådens tid) för de heliga, att bli fullkomnade som lemmar i Kristi kropp. Därefter en förutbestämd tid, (Guds rikes tid) för Kristi brud, att göra sig redo. Åter en tid, (slutet av eller efter tusenårsriket);
”Låtom oss glädjas och fröjda oss och giva honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo.”

  I Uppenbarelseboken är det två mycket, mycket stora, händelser som pekar framåt och som är större och som överglänser allt annat som skall ske i kommande dagar. Den första stora händelsen, som är beskriven i Uppenbarelsebokens första kapitel, skall ske nu snart, i slutet av Nådens tidsålder, Kristi återkomst, som Jesus uppenbarade för Johannes. Nu kommer han ej, såsom han kom första gången, som en övergiven och föraktad främling från Galileen, ”… såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte,” på grund av hans ringhet och övergivenhet. Nej, nu kommer; "Herren med sina mångtusen heliga" (Jud. v.14), som Gud har givit honom under hela Nådens tid, kommer med sådan makt och härlighet, att människorna, (världens barn), skola säga till bergen och klipporna:
”Fallen över oss och döljen oss för dens ansikte, som sitter på tronen, och för Lammets vrede.” Ty hans ansikte skall vara; ”… såsom solen, när den skiner i sin fulla kraft.” Dessa var det som Johannes såg;
”… som likande en människoson.”
   Den andrar mycket, mycket stora händelsen, som är beskriven i Uppenbarelsebokens två sista kapitel, uppenbarelsen av det nya Jerusalem, som skall komma ned från himmelen, från Gud, såsom en brud, Kristi brud. Jag vet inte vilken av dessa två händelser som kommer med den största härligheten, men, det naturliga är ofta en förebild till det andliga och i det naturliga är det alltid bruden som framstår med den största härligheten. Så tror jag att Kristi bruds härlighet kommer att överglänsa allt, ty det står att den kom; "... med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den var såsom kristallklar Jaspsis." Upp.21:11.

Därför är det med viss bävan jag nu skriver om Bibelns fördolda ord om Kristi brud, dels därför att det troligen är den allra största uppenbarelsen om Guds väldiga gärningar i kommande tider och dels för att det, enligt Simeon i templets profetia, Luk.2:34, kommer att bli motsagt av Guds eget folk, sig själva till dom.
Å andra sidan finns de ”saliga” som hungrar efter andlig verklighet och andlig fast föda. Det är till dem vi nu skriver och ber att dessa enkla rader skall få bli till välsignelse och öppnade ögon till att få se något av Guds fördolda under, Kristi brud, som en dag skall uppenbaras, iklädd Guds härlighet. Jmf. med Upp.1:7.

Eftersom Kristi brud är huvudämne i Bibelns två sista kapitel, så måste det ha en alldeles särskilt stor och underbar mening i Guds frälsningsplan. Därför ber vi om nåd att få framställa Guds plan för Kristi brud med de rätta orden, på det att den andligt hungrande läsaren må lovprisa Gud för undren i hans vägar med sitt utvalda folk, ty Kristi brud skall komma ut från det folk som Herren har utvalt framför alla andra folk på jorden, 5Mos.14:2, ut från Israels barns tolv stammar. Kristi brud är därmed inte en hednakristen brud, som samfunden felaktigt lär. Vi vill förstå mer av det längre fram.
   Såsom Kristus skall uppenbaras i slutet av den nuvarande tiden för att;
”… döma jordens krets med rättfärdighet och skipa lag bland folken med rättvisa.” Ps. 9:9,
”… och allas ögon skola se honom,”
… så skall Kristi brud uppenbaras i slutet av nästa tid, och från henne skall Jesajas profetia uppfyllas;
"... och Herrens ord från Jerusalem." 2:3.
och då skall ALLAS ögon se, det som Johannes endast såg i en syn;
”Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud, som är prydd för sin brudgum.”

Genom Kristi brud begynner Guds mycket stora löften till Abraham att uppfyllas;
"... och i dig skola alla släkter på jorden varda välsignade." 1Mos.12:3.
”Och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig, därför att du lyssnade till mina ord.” 1Mos. 22:18.
Genom Kristi brud skall Jesu ord uppfyllas när han sade;
"Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig." Joh.12:32, ty det är Anden och bruden som skall säga de välsignade ordet; "KOM!"
Genom Kristi brud begynner Guds mycket stora löfte till hela skapelsen, om alltings upprättelse, att uppfyllas, som Petrus förkunnade;
"Jesus, vilken dock himmelen måste behålla intill de tider, då allt skall bliva upprättat igen, varom Gud har talat genom sina forntida heliga profeters mun." Apg.3:21
Genom Kristi brud begynner Guds; ”… viljas hemlighet, enligt det beslut som han efter sitt behag hade fattat inom sig själv, om en ordning, som i tidernas fullbordan skulle komma till stånd, det beslutet, att i Kristus sammanfatta allt som finnes i himmelen och på jorden.” Ef.1:9-10, att ske.
Och genom Kristi brud skall Guds osvikliga löfte fullbordas;
”Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.” 1Kor.15:22.
Allt detta begynner när den underbara dagen har kommit, då Anden och bruden skall säga; ”KOM”, till var och en som befinner sig i den andra döden och som där törstar efter liv.
Vem är den som i otro vill säga att de "alla" som skall göras levande i Kristus, inte är desamma som de "alla" som har dött i Adam, ja vem?

Kristi brud, det nya Jerusalem, är, som vi sade ovan, Guds andra outsägligt stora skapelse. Guds första outsägligt stora skapelse är Kristus, (Jesus tillsammans med alla lemmar i sin kropp), som Johannes fick se i sin syn i Upp.1:9-20. Såsom Gud skapade den själiska, (jordiska), människan, Adam, först och därefter, en hustru, Eva, en; ”… hjälp, en sådan som honom höves.” 1Mos.2:18, så fullkomnar Gud den andliga, (himmelska), Kristus, först och därefter, i nästa tid, Lammets hustru, Kristi brud; en hjälp, en sådan som honom höves. När vi förstår att Gud, genom det naturliga, förbildar/lär oss det andliga, då förstår vi mer och mer, att såsom Gud gav Eva till en hjälp för Adam, så är även Guds plan för Kristi brud, att bli en hjälp för Kristus. Kan vi genom detta se att Guds plan för Kristi brud är något mycket mer, oändligt mycket mer, än den nuvarande, naiva, förkunnelsen, att Kristi brud skall fara till himmelen för att där fira bröllop och sedan där njuta evig salighet. Detta är en förlamande lära, som gör att Guds folk inte kan se att Gud har en så oändligt mycket större mening och högre uppgift för Kristi brud i kommande tider, än den självcentrerade brud (församling) som väntar på  en boning i himmelen och att där vandra omkring på gator av guld, till ingen annans nytta, utan bara till sitt eget behag.
  Gud är den evigt skapande Guden och såsom Gud under den nuvarande tiden, genom sin Ande, skapar nya skapelser i Kristus, så blir det, i kommande tider, Kristi bruds välsignade uppgift att vara Kristus till en hjälp, en sådan som honom höves, att tillsammans med Anden säga till förlorade syndare, "KOM", för att även de skall bli nya skapelser i Kristus. Ty Jesus Kristus är densamme. Så länge det finns en förlorad syndare, så länge är han världens FRÄLSARE, såsom i går och i dag, så ock i evighet, Hebr.13:8.
Lovat vare Jesu Namn!

************

Såsom Gud skapade Adams hustru, Eva, ut ifrån Adams kropp, så skall Gud även skapa Kristi brud, ut ifrån Kristi kropp. Det begynner ske efter Kristi återkomst. Därefter fullkomnas Kristi brud under hela Guds rikes tid och är fullbordad i slutet därav, då dessa ord blir verklighet;
”Låtom oss glädjas och fröjda oss och giva honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo.” Upp. 19:7.
Det blir tusen år emellan Johannes första syn om Kristus och hans andra syn om Kristi brud. ”Men ett vare icke fördolt för eder, mina älskade, detta, att en dag är för Herren såsom tusen år och tusen år såsom en dag.” 2Petr.3:8.

Kära läsare, du kanske har den tron att Guds skapelse blev fullbordad där i Bibelns två första kapitel? Det var endast det förgängliga (själiska, naturliga) som blev fullbordat där.
”Men icke det andliga är det första, utan det själiska; sedan kommer det andliga. Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen. Sådan som den jordiska (Adam) var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska (Jesus) är, sådana äro ock de himmelska. Och såsom vi har burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.” 1Kor.15:46-49.
Där, i 1Moseboks två första kapitel, var det endast begynnelsen av Guds skapelse, det jordiska. Men det profetiska ordet förkunnar;
”Ty se, jag vill skapa nya himlar och en ny jord; och man skall ej mer komma ihåg det förgångna eller tänka därpå. Nej I skolen fröjdas och jubla till evig tid över det som jag skapar; ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel och dess folk till fröjd.” Jes.65:17-18.
”På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare; varken dag eller natt få de någonsin tystna. I som skolen ropa till Herren, given eder ingen ro. Och given honom ingen ro, förrän han (åter) har byggt upp Jerusalem och låtit det bliva ett ämne till lovsång på jorden.” Jes.62:6-7.

Jag tror att detta ord är en dubbel profetia, först det jordiska Jerusalems återuppbyggnad, (efter fångenskapen i Babel), sedan det Nya Jerusalems byggnad. ("förrän han åter har byggt upp Jerusalem.",. I gt. finns ordet "åter" inte med, det Nya Jerusalem är ingen återuppbyggnad, utan hör till Guds nya skapelse; "Se, jag gör allting nytt." Den riktiga övers. blir då; "Och given honom ingen ro, förrän han har berett och satt Jerusalem till pris på jorden." Åkesons övers.) ("And give him no rest, till he establish, and till he make Jerualem a praise in the earth" King James övers.) Det jordiska Jerusalem är inte och kommer aldrig att bli till pris på jorden, det är endast ett ämne till strid.

Vi bör lägga särskilt märke till att det jordiska Jerusalems återuppbyggnad begynte efter att Guds folk hade skakat Babels stoft av sig och lossat Babels band från sin hals, Jes.52:2. Detta är till särskild lärdom för oss som har tidernas ände inpå oss, ty Gud begynner inte bereda det himmelska Jerusalem, förrän Guds folk har blivit renade från  Babylons stoft på sina andliga fötter och lossat Babylons
fångenskaps band från sin hals. Och detta sker inte till fullo i denna tiden, ty det är inte de många, utan allenast de få av Guds barn som nu hör och lyder Jesu kallelse, förmedlad genom aposteln Paulus;
"Alltså: Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige." 2Kor.6:17-18.

Det blir först när det nya Jerusalem kommer ned från himmelen, från Gud, som det blir ett ämne till lovsång på jorden, ty det nya Jerusalem är Kristi brud. Vilken lovsång det skall bli på jorden, när;
”Anden och bruden säga: Kom. Och den som törstar, han komme; ja den som vill, han tage livets vatten för intet.”
Detta är Guds Ords allra sista löfte och hur ofattbart stort det är; Anden och Kristi bruds underbara röst till alla dem som törstar. Och vilka är det som då törstar? Du, kära läsare, som har läst din Bibel, innerst inne vet du vilka det är som då törstar, men, …. det finns en makt, Jesu fiender, Upp.17:1-6, som inte vill att du skall få skåda undren i Guds eviga evangelium, Upp.14:6, som uppenbaras när Kristi brud kommer ned från himmelen och med Anden säger Kom, till ALLA som då törstar.

   När Jesus på bröllopet i Kana, (Joh.2:1-11), förvandlade vatten till vin, så var det det första tecken han gjorde och han uppenbarade så sin härlighet. Jesu härlighet är ingenting mindre än Guds härlighet, ty det är, ”Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte,” (2Kor.4:6). Tecknet som Jesus gjorde på bröllopet var inte endast hans första tecken, det var något långt, mycket, mycket, långt mer än ett tecken som uppenbarade hans härlighet, tecknet var profetiskt och pekar på den allra, allra, största uppenbarelsen av Guds härlighet och den allra, allra, största välsignelsen som därefter skall följa, när det nya Jerusalem, Kristi brud, kommer ned från himmelen, från Gud, i slutet av den sjunde dagen, sabbatsdagen, som är Guds rike på jorden.
När vi nu därför talar om Kristi brud, så talar vi om samma Guds härlighet som strålar om henne, ty ängeln sade till Johannes;
”Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru. Och han förde mig i anden upp på ett högt och stort berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från himmelen, från Gud, med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den var såsom kristallklar jaspis.” 21:9-11.

   Kära läsare, tror du inte att det första tecken som Jesus gjorde, där på bröllopet i Kana, också var det överväldigande största? Någon läsare kanske invänder att när Jesus helade blinda, döva, lama, spetälska och när han drev ut onda och orena andar och uppväckte döda, så måste det väl ändå vara större tecken än att förvandla vatten till vin?
När vi förstår något av den profetiska betydelsen och vidden av när Jesus förvandlade vatten till vin och att det skedde just på ett bröllop, då tror jag att det inte finns något annat tecken som Jesus gjorde, som ens kommer i närheten av detta, ty detta tecken profeterar om den allra, allra, största härlighet och välsignelse som skall komma till ALLA folk och som skall begynna med Lammets bröllop, i slutet av Guds rike, ty Herren hade lovat Abraham;
”Och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig, därför att du lyssnade till mina ord.” 1Mos.22:18.

Det var övertjänaren som sade till Jesus; ”Du har gömt det goda vinet ända tills nu.” Övertjänaren förebildar här den Helige Ande och det är den Helige Ande som uppenbarar för oss idag att Jesus har gömt/sparat det bästa vinet till Lammets bröllop, då ”dess brud har gjort sig redo.”
   I de två sista kapitlen i Uppenbarelseboken, uppenbaras fullbordandet av den härlighet som Jesu tecken på bröllopet i Kana pekar fram emot. Men Guds folk i allmänhet ser inte och tror inte på denna härlighet och de underbara gärningar som Gud skall verka genom Kristi brud i kommande tider. Förklaringen finner vi i kapitlen strax innan. I Upp.17:2 säger ängeln, till Johannes, att jordens inbyggare, har druckit sig druckna av ett annat vin, den stora skökans otukts vin. Detta är ett andligt symbolspråk som inte kan förstås bokstavligt. Därför kan vi inte, genom bokstaven, förstå vilket folk det är och vad innebörden är av att dom har blivit druckna genom skökans otukts vin. ”Jordens inbyggare” syftar inte på världens barn, syftar inte på jordens invånare, utan syftar på den organiserade kristna församlingen, ty den är inte längre, såsom de fordom heliga; "........ gäster och främlingar på jorden,” (Hebr.11:13), ........,
utan den har sökt och fått uppehållstillstånd i denna värld, har blivit registrerade och godkända ”inbyggare” på jorden av denna världs antikristliga makt. Så har Guds folks historia återupprepat sig. Såsom det var då, i slutet av det Gamla Förbundet, så har det blivit nu, i slutet av det Nya Förbundet;
”Huru har hon icke blivet en sköka, den trogna staden!” Jes. 1:21.
Inte många kan ta emot dessa ord, men dem som har hört och lytt Jesu sista kallelse till sitt folk, kan ta emot det. Ty det är till dem som håller hans ord, som han öppnar deras andliga ögon till att se vidden och allvaret i den sista kallelsen;
”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor.” Upp.18:4.

Det är dem, som ängeln visade för Johannes, som har blivit druckna av skökans vin, så att de inte tror på, utan till och med förnekar Guds Ords löften om ALLTINGS upprättelse, en upprättelse som begynner med det ”gömda, goda vinets” bröllop, Lammets bröllop, då Kristi brud har gjort sig redo för det outsägligt stora uppdrag som Gud har berett för henne, då Anden och bruden skall kalla människor till  frälsningens eviga källa i Kristus, profeterat genom Jesaja;
"Upp, alla I som ären törstiga, kommen hit och fån vatten; och I som inga penningar haven, kommen hit och hämten säd och äten. Ja, kommen hit och hämten säd utan penningar och för intet både vin och mjölk."  Jes. 55:1.

I den nuvarande tidsåldern, så är det Gud som ”drager” människor ut ur världen och ger dem till Jesus, det är inte människor som väljer av sig själva att komma till Jesus;
”Fördenskull har jag sagt eder, att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.” Joh.6:65. Därför säger Jesus;
”Se, här äro jag och barnen, som Gud har givit mig.” Hebr.2:13.
I förhållande till jordens miljarder människor, så är det endast en liten skara som har blivit frälsta under Nådens tid. Jesus säger det med dessa ord;
”… och den port är trång, och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.” Matt.7:14.
I tiden efter Lammets bröllop, så är det inte Gud som ”drager” människor och ger till Kristus, det blir Anden och bruden som kommer att dra människor till frälsningen i Kristus. Den skaran kommer inte bli en liten skara, den kommer att bli oräknelig. Vi vill se det i det profetiska ordet, längre fram, i del 2.

”Den stad han har grundat står på de heliga bergen; Herren älskar Sions portar mest bland alla Jakobs boningar. Härliga ting äro talade om dig, du Guds stad. Sela. Rahab och Babel skall jag nämna bland mina bekännare; så ock Filisteen och Tyrus och Kus, dessa äro födda där. Ja, om Sion skall det sägas: Den ene som den andre är född därinne. Och han, den Högste, skall hålla det vid makt. Ja, när Herren tecknar upp folken, då skall han räkna så: Dessa äro födda där. Sela. Och under sång och dans skall man säga: Alla mina källor äro i dig.” Ps. 87.
Kära läsare, kan du se hur obeskrivligt stort det profetiska Ordet om Kristi brud, det Nya Jerusalem, är i denna psalm? Läs om de portar, som Herren älskar, i Upp.21:9-27.

”Och Anden och bruden säga: KOM. Och den som hör det, han säge: Kom. Och den som törstar, han komme; ja, den som vill, han tage livets vatten för intet.” Upp.22:17.
forts. i del 2
************