Israels 10 "förlorade" stammar                            

   Har den kristna församlingen övertagit platsen efter Israels 10 förlorade stammar?   

     Under de 2000 år som har gått sedan Jesus och apostlarnas undervisning, har Jesu fiender smugit in många otrosläror i den kristna församlingen. Det är falska läror som har förmörkat vår andliga syn, så att vi har förlorat Guds storhet ur sikte. En sådan lära är att Israels 10 stammar förkunnas vara förlorade och att den kristna församlingen har övertagit dess roll, ännu 2000 år efter att Jesus har förklarat de förlorade fåren av Israels hus återfunna.
 I Jesu liknelse om den förlorade sonen har Jesus uppenbarat Guds fördolda vägar med Israels 10 förlorade stammar. Jesu lärjungar frågade; ”Varför talar du till dem i liknelser? Jesu märkliga svar var;
”Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet. Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog, men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se och med hörande öron intet höra och intet heller förstå.” Matt.13:11-13.
En av himmelrikets, (himmelriket är tiden mellan Jesu första och andra tillkommelse, alltså nu) stora hemligheter är undren i Guds vägar med Israels 10 ”förlorade” stammar. Vill du att det skall vara dej givet att se dessa under och därmed se storheten i Guds vägar?
 

”Och till honom kom allt vad publikaner och syndare hette för att höra honom. Men fariseerna och de skriftlärde knorrade och sade: Denne tager emot syndare och äter med dem.” Luk.15:1-2.
 
I Luk. kap. 15 framställer Jesus 3 liknelser.  I den 1:a och den 2:a liknelsen talar Jesus om ”en enda syndare som gör bättring.” Men vem talar Jesus om i den 3:e liknelsen? Han talar om; ”En man hade två söner”, Luk.15:11-32, där den yngre sonen var en förlorad syndare och den äldre sonen var den som,
”… aldrig har jag överträtt något ditt bud”, självrättfärdig.  
 
Jesus talar om dessa två söners förhållande till Fadern, det är deras förhållande till Jesus, ty Jesus sade;
”Den som har sett mig, han har sett Fadern.” Joh.14:9. Dessa två söner är inte vilka söner som helst, det är de två folken, Israels hus och Juda hus, som tillsammans utgör Guds egendomsfolk.
 
När Jesus framställde denna liknelse, då talade han till den ene av de två sönerna, han talade till den äldste, hemmavarande sonen, han talade till sitt eget folk, Juda hus. Jesus framställde dem i kontrast emot den yngre sonen, Israels hus. Judarna knorrade emot Jesus därför att han tog emot syndare och åt med dem. I liknelsen satte Jesus fingret på den ömma punkten när han beskrev den äldre sonens sinnelag, när Jesus tog emot syndaren, den yngre sonen (Israels 10 förlorade stammar) och åt med honom.
Eftersom den äldre sonen, Juda hus, knorrade mot Jesus så är det den yngre sonen i liknelsen som är huvudbudskapet.
I liknelsen har Jesus uppenbarat, för dem som det är givet att lära känna ”himmelrikets hemligheter” och fördolt, för dem som det icke är givet, dessa två söners förhållande till Jesus, inte endast under den tid Jesus var på jorden, utan deras förhållande till honom, alltifrån den tid då Jesus uttalade denna liknelse och ända intill Jesu återkomst. Den äldste sonen blev vred och ville icke gå in. Det var Juda hus som icke ville ta emot frälsningen i Jesus Kristus, det sade Jesus med dessa ord i Matt.23:37;

”Men I haven icke velat.”
Jesus sade att han icke har kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare och det har Jesus gjort. Den yngre sonen, Israels 10 förlorade stammar, kom till besinning och sade;
”Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: ”Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig .” Det är detta sinnelaget som kännetecknar vilket folk på jorden som var Israels förlorade, men allt sedan dess återfunna stammar, som var andligen döda, men som har fått liv igen.
Ett annat kännetecken på Israels återfunna stammar är att det är bland dem, som det finns ett folk som har fått mycket förlåtet och därför finner vi ibland dem ett folk som älskar Jesus mycket och utifrån denna kärlek är det som de har burit frukt för Guds rike, helt enligt Jesu förutsägelse;

”Därför säger jag eder, (Juda hus) att Guds rike skall tagas ifrån eder och givas åt ett folk, (Israels 10 återfunna stammar) som bär dess frukt.” Matt.21:43.
 
Detta kände aposteln Petrus väl till när han skrev dessa underbara ord till Israels ”förlorade” folk;

”I åter ären ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk, för att I skolen förkunna hans härliga gärningar, …..” Vad är Guds härliga gärningar och vilket folk på jorden är det som har förkunnat dem?
Guds härliga gärningar har aposteln Paulus förkunnat med dessa underbara ord;

”….. och att genom honom (Jesus) försona allt med sig, sedan han genom blodet på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske med allt vad på jorden och i himmelen är.” Kol.1:20.

Vilket folk på jorden är det som har förkunnat Guds härliga gärningar, evangelium om Jesus Kristus, till jordens alla hednaländer? Det är Storbritannien och Amerikas Förenta Stater,  (Manasse och Efraim) som har varit de främsta missionerande folken inom Israel, men även de övriga, mindre stammarna, inom Israel har varit med i arbetet som burit frukt för Guds rike. Vi finner dem bland de mindre länderna inom den protestantiskt kristna världen, såsom Norge, (troligen Benjamins stam) såsom Danmark och Sverige, (troligen Dans stam), m.fl.

 
Att Israels återfunna tio stammar har burit Guds rikes frukt, är endast ett av många kännetecken på vilka folk de är. Det största tecknet är att det är inom Israels nationer som Simeon i templets profetia har gått i bokstavlig uppfyllelse. När Simeon hade tagit Jesusbarnet i sin famn profeterade han inte endast att Jesus skulle bli;
”….. ett ljus, som skall uppenbaras för hedningarna”, utan även; ”…….. en härlighet, som skall givas åt ditt folk Israel.” Luk.2:32
 
Omkring år 720 f. Kristus bortfördes Israels hus (Israels 10 stammar) till fångenskap i Assyrien och blev därmed ”….. de förlorade fåren av Israels hus.” I liknelsen var den yngre sonen förlorad och död, andligt förlorad och andligt död. I den traditionsbundna förkunnelsen så är Israels hus förlorat intill denna dag. Jesu förkunnelse är långt mer underbar och sann.

”Ty människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.”
Och om vi har samma tro som David, (Ps.139:1-12) så förstår vi även att Jesus var med Israels 10 stammar hela tiden, när de var ”långt borta i främmande land.”
Jesus sade;
”Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.” Matt.15:24, och; ”Ställen icke eder färd till hedningarna och gån icke in i någon samaritisk stad, utan gån hellre till de förlorade fåren av Israels hus,” Matt.10:5-6.